Denna hemsida är inte längre aktiv och agerar enbart arkiv. För att ta del av aktuell information så hänvisar vi till Nya Kvutis
Under höstterminen ville vi på ett medvetet sätt arbeta för att etablera ett didaktiskt kontrakt på våra mattelektioner. Jag och några kollegor är inne på andra året av mattelyftet vilket genomsyrar mycket av min undervisning och det är från mattelyftet jag har hämtat begreppet Det didaktiska kontraktet. Det handlar om vilka sociomatematiska normer som råder på våra lektioner och vilken inverkan det har på elevernas lärande.
Fortsätt läsa Vilka normer råder på mina matematiklektioner?
Jag arbetar med en liten grupp i matematik. Det handlar om att reparera och att befästa. Sedan jag börjat arbeta med denna lilla grupp har jag insett att jag har ett kluvet förhållande till vad jag tycker om små grupper. Jag ställer mig mycket frågor när jag möter dessa elever. Vad är det som gör att vissa har känslan för tal och att ser mönster? Vad gör matematik svår för dem? När blir det svårt? Varför är det så kopplat till självkänslan? Är det bra att gå ifrån gruppen för att få undervisning i en liten grupp? Fortsätt läsa Lila prickar och små mattegrupper
I min matteundervisning försöker jag hålla en konsekvent linje: Introduktion av begrepp, metod, modell etc, övningar som ger eleverna möjlighet att utforska och bli förtrogna med innehållet, träning och slutligen problemlösning. Beroende på vad vi jobbar med kan delarna se olika ut. Här följer ett exempel på hur vi har jobbat i årskurs 9 för att utforska volym, egenskaper hos geometriska kroppar och sambandet med formler för volym. Fortsätt läsa Undersökande arbetssätt i matematik
Idag hade vi en intressant diskussion i ämneskollegiet. Vi pratade om hur man möter elever på olika nivåer. I en klass med 25-30 elever krävs det att vi lärare är duktiga på att anpassa materialet så att alla utmanas. I en klass finns ofta hela spannet, de som är i behov av extra stöd och hjälp till de som behöver tuffa utmaningar för att utvecklas på bästa sätt. Fortsätt läsa Tankar kring matematikundervisning
För ett tag sedan skrev jag om att jag skulle få en ny undervisningsgrupp i ett nytt ämne som vi kallar matematiksvenska. Syftet med undervisningen skulle vara att förbereda nyanlända invandrare för det matematiska språket. Det är ju en ämnesspecifik terminologi som till viss del skiljer sig från vardagssvenskan. Dessutom är det svårt för många nyanlända att avkoda och förstå läsuppgifter där de själva ska komma på vad det faktiskt är som utgör själva uppgiften. Att läsa ett stycke text och utifrån den komma på vad det är som är själva frågan och sen hitta en lämplig strategi för att kunna besvara frågan är en tämligen avancerad process, särskilt för den som inte kan språket särskilt väl. Men det är också denna typ av matematiska problem som oftast är mest vardagsnära. Den matematik som vi alla utför dagligen består ju av kalkyler och bedömningar baserade på språkliga upplevelser i mer eller mindre sociala sammanhang.