Denna hemsida är inte längre aktiv och agerar enbart arkiv. För att ta del av aktuell information så hänvisar vi till Nya Kvutis
I slutet av förra terminen provade jag en för mig ny strategi i en av mina klasser när vi skulle ta oss an en litteraturhistorisk epok. I kursen svenska 2 ska eleverna kunna diskutera stil, innehåll och bärande tankar utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp samt kunna se samband mellan skönlitterära verk och idéströmningar i samhället.
Magnus Persson professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Malmö högskola ifrågasätter myten om den goda litteraturen och pekar istället på hur litteraturen kan hjälpa oss att bli kritiska medborgare genom att den utmanar våra åsikter och värderingar. Persson menar att skönlitteraturen kan träna oss i att pröva olika perspektiv och leva oss in i andras liv och tankar samt att läsning av skönlitteratur kan vara en kreativ och lustfylld sysselsättning. Det låter ju fint och bra men hur får jag detta att ske tillsammans med elever som inte gillar att läsa?
Fortsätt läsa Dödssynden – Att förutspå, ställa frågor och reda ut oklarheter
Jag har genom åren kämpat för att mina elever ska värdera och tolka sina källor kritisk, skriva sakligt, objektivt och precist och följa formalia. I artikeln ”Gymnasieelever tränas för lite i källkritik” (skolinspektionen 2015-10-08) säger Helén Ängmo, tillförordnad generaldirektör på skolverket att elever behöver mer hjälp att utveckla kritisk värderingsförmåga, självständighet och ett vetenskapligt arbetssätt. Ängmo poängterar att förmågan att kritiskt tolka och värdera källor är avgörande för fortsatta högskolestudier samt en viktig medborgarkompetens. Det är därför av högsta vikt att skolan ger eleverna möjlighet att utveckla detta genom att träna mer på de olika förmågor som sedan ska bedömas i de olika kurserna säger Ängmo.
Fortsätt läsa Kan lärarledd undervisning skapa självständiga elever?
Dagarna innan terminsstart skrollade jag igenom twitter och såg en länk till Johan Lindströms hemsida JLskolutveckling (www.jlsu.se) där han presenterade sin omarbetning av Sylvia Duckworths illustration till den sk isbergsillusionen. 
Isbergsillusionen illustrerar vad som krävs för att nå framgång. Det arbete som sällan syns när vi ser någon som är riktigt skicklig inom ett visst område. Allt är ju lätt när man kan det och framgång eller skicklighet kan lätt misstas för att vara en medfödd talang. Det är viktigt att visa för eleverna att framgång snarare handlar om hårt arbete, planering, goda vanor, uppoffringar, misslyckande och uthållighet. Det krävs arbete för att lyckas. Den här terminen har jag använt isbergsillustrationen som uppstart i flera av mina kurser.
I våras tog jag över en klass som var halvvägs igenom kursen svenska 2. Eleverna går andra året på gymnasiet och i den här kursen ställs det krav på att de ska kunna skriva utredande text. Detta brukar vara en utmaning för många elever. Den utredande texten ska vara objektiv, saklig och språket precist. Ofta upplever elever texterna som tråkiga att läsa och svåra att skriva. Jag har ofta varit besviken på att våra bataljer med denna texttyp i klassrummet inte gett önskat resultat i elevernas slutprodukter. I år har jag arbetat medvetet gengrepedagogiskt och använt mig av lässtrategier för att tillsammans med eleverna hitta en väg in i det mer vetenskapliga skrivandet.
Fortsätt läsa Stödstruktur och språkutveckling i kursen svenska 2.