Utvecklingsarbete är en viktig del av skolans arbete, men hur säkerställer vi att de framsteg vi gör blir bestående? Alla skolor bedriver utvecklingsfrågor i olika former. Ett läsår är det språkutveckling som står i fokus, ett annat år är det elevdemokrati och ett tredje år är det lärmiljöer. Under dessa perioder är vi noggranna med att implementera allt vi lär oss i vårt dagliga arbete. Men hur säkerställer vi att dessa förbättringar inte går förlorade när vi övergår till nästa fokusområde? Detta är frågor som vi på Baraskolan försökt ta oss an genom att utveckla strategier för att säkerställa att de framsteg vi gjort lever vidare, även när vi påbörjar ett nytt utvecklingsområde.
Syftet med utvecklingsarbete är att förbättra kvaliteten på vår verksamhet. Under förra läsåret var elevinflytande och elevdelaktighet fokusområdet på Baraskolan. Vi tog del av ny input genom en av Skolverkets moduler och detta gav oss många nya tankar kring hur elever kan vara med och påverka undervisningen. Det blev tydligt att vi genom små förändringar i vårt tidigare arbetssätt kunde skapa större utrymme för elevernas delaktighet och inflytande.
Därefter är utmaningen att hålla fast vid dessa förändringar så att de blir en naturlig del av undervisningen. Med syfte att följa upp våra tidigare SKA-arbeten har Baraskolan arbetat fram ett uppföljningsdokument där vi tydliggör vårt huvudsakliga mål och hur arbetet ser ut för att vi ska nå dit. I dokumentet synliggörs indikatorer i arbetet med eleverna gällande planering, undervisning och uppföljning som säkerställer att vi arbetar mot vårt uppsatta mål.
Vi har på ett konkret sätt presenterat arbetet utifrån följande frågor:
- Hur ska det göras?
- Hur ska det synas?
- När ska det göras?
- Uppföljning: Hur har det gått? Hur vet vi det? Hur ska vi gå vidare?
Under årets gång har vi kontinuerliga SKA-avstämningar för att säkerställa att vi håller fast vid våra tidigare uppsatta mål. Detta genomförs i två delar. Vi går tillbaka till vårt uppföljningsdokument, tittar på vår verksamhet och de indikatorer vi enats om och diskuterar om vi är på rätt väg. Vid SKA-avstämningarna förs diskussioner både i arbetslag men även med hela lärarkollegiet. Där kan vi inspirera varandra genom att dela med oss av goda exempel på hur vi ska bibehålla kvalitén i vår undervisning.
Vi inledde höstterminen och vår andra del i uppföljningen med auskultation i lärarkollegiet. Syftet med att auskultera hos varandra är att synliggöra vårt arbete kring elevdelaktighet och elevinflytande i praktiken. Auskultation kan vara en givande arbetsform för utveckla det kollegiala lärandet där vi ser och diskuterar undervisningen genom en gemensam upplevelse. Auskultation kan även upplevas som obekvämt och skrämmande.
Undersökningar har visat att den värsta farhågan för en lärare är att framstå som inkompetent inför sina kollegor. Medvetna om att auskultationer mellan kollegor kan vara känsliga, valde vi i utvecklingsgruppen att närma oss dem på ett ödmjukt sätt. Vi betonade vikten av att se auskultationen som en möjlighet att lära av varandra, snarare än att utvärdera varandra. För att skapa en trygg atmosfär började vi med att två lärare i samma arbetslag, så kallade lärpar, observerade varandra.
För att göra arbetet så relevant och meningsfullt som möjligt, fick varje lärpar själva komma överens om vilka indikatorer på elevinflytande och elevdelaktighet de ville att auskultationen fokuserade på. Eftersom vi var i startgroparna med auskultation som arbetsverktyg valde vi att begränsa oss till att identifiera positiva exempel under den observerade lektionen. Lärarna gavs möjlighet att använda antingen ett enkelt observationsprotokoll eller att enkelt dokumentera vad de såg och hörde på ett vitt papper.
Just nu befinner vi oss ungefär här i vår process. En del lärpar har börjat observera varandra, andra står i startgroparna. Under de kommande veckorna ska vi ha ett uppföljningssamtal där alla lärpar får mötas och diskutera de observerade lektionerna.
Samtalen kommer att drivas genom en given modell. Den observerade läraren får starta samtalet med att berätta kring upplevelsen av sin lektion. Blev det som förväntat eller skedde något som gjorde att planerna fick ändras? Därefter får den observerade läraren dela med sig av positiva exempel från lektionens innehåll. Slutligen släpps observanten in som berättar vidare kring vilka positiva företeelser som observerats under lektionen utifrån valda kriterier om elevdelaktighet och elevinflytande.
I en värld som ständigt förändras är det en utmaning att hålla utvecklingsarbetet i skolan levande. På Baraskolan har vi påbörjat en spännande resa mot en mer elevaktiverad undervisning. Genom att använda oss av indikatorer och auskultationer har vi skapat en ram för att följa och utvärdera vår utveckling. Men hur säkerställer vi att vårt arbete får långsiktiga effekter? Det är en fråga som vi kommer att fortsätta att utforska.
Att diskutera vidare:
- Vilka metoder använder ni för att hålla liv i tidigare SKA-arbete.
- Vilka kriterier eller mål bör vara uppfyllda för att utvecklingsområden bedöms vara implementerade i vår undervisning?
