Etikettarkiv: Synliggöra lärandet

Koll på Alla elever

I början av terminen fick vi uppgift av skolledning att sätta upp personliga åtagande. Det är tre enkla frågor som får mig att se mig själv i spegeln och reflektera över min roll som lärare.

  • Vad behöver jag göra i min undervisning / mitt arbete för att fler elever ska nå minst E nivå kommande läsår?
  • Vad behöver jag göra för att utveckla / förbättra / bibehålla relationerna med eleverna?
  • Vad behöver jag göra för att utveckla kommunikationen och samarbetet med mina kollegor så att fler elever kan lyckas?

Jag ser mig själv som en engagerad lärare där jag har stort fokus att få alla elever att lyckas, men när jag tittar på måluppfyllelsen på skolan, då räcker inte detta, jag måste göra något mer.

Ett av åtaganden som jag kom fram till är att jag ska skapa möjligheter för eleverna att få tätar återkopplingar om hur det går i skolan och hur de utvecklats. Fortsätt läsa Koll på Alla elever →

Du vill att vi ska lyckas!

“Du VILL att vi ska lyckas”. Den kommentaren fick jag av en av mina elever i årskurs fem. Först reflekterade jag inte så mycket  över vad eleven sa, men när jag sedan tänkte efter så förstod jag vad hon menade. Eller gjorde jag det? Menade hon att jag hjälpte dem för mycket för att de skulle lyckas eller menade hon att jag gav dem förutsättningar att lyckas. Är det någon skillnad på det förresten? Kan vi hjälpa eleverna för mycket? 

Läxförhör inför prov

Det var när vi arbetade med meteorologi och jag hade gett eleverna ett läxförhör veckan innan ett prov skulle genomföras. Läxförhöret innehöll frågor från sju av de totalt tio sidorna i läroboken som behandlade meteorologi. Eleverna gjorde läxförhöret i det digitala provverktyget Exam och det bestod av frågor av olika svårighetsgrad. Det var uppdelat i tre delar. Det började med “para ihop uppgifter” där sex olika begrepp skulle paras ihop med rätt förklaring. Den andra delen innehöll frågor där man skulle svara med ett ord eller en mening och läxförhöret avslutades med frågor där man skulle utveckla svaren och använda relevanta och ändamålsenliga begrepp.  Fortsätt läsa Du vill att vi ska lyckas! →

Att skapa förutsättningar för alla elever att klara grundskolan

Att lyckas i grundskolan är en viktig skyddsfaktor för unga människor och en av de mest avgörande faktorerna för hur en individ kommer klara sig i livet. Idag lämnar för många elever grundskolan utan att vara behöriga till någon nationell linje på gymnasiet.  Att komma in och fullfölja en  gymnasieutbildning är av stor betydelse för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

Alldeles för många elever lämnar årskurs 9  utan att vara  behöriga till någon nationell gymnasielinje. Det är frustrerande och tungt och  vi  behöver  alla se över vad vi måste göra för att öka antalet  elever  som ska nå de lägsta kunskapskraven. På min skola har vi alla detta läsår fått fundera och sätta upp personliga mål kring vad vi kan förändra i vår egen  undervisning för att få elever med F att nå E. Fortsätt läsa Att skapa förutsättningar för alla elever att klara grundskolan →

Pennans kraft i lärandet och tänkandet i NO-undervisningen

Att skriva med penna och papper har blivit mer sällsynt i skolan och många elever suckar när man ber dem skriva för hand. Att låta eleverna fatta pennan och låta bokstäverna flöda har flera fördelar och poäng.  I mina klassrum använder eleverna  skrivande och samtal i NO för att tänka,  förstå och lära.

Fortsätt läsa Pennans kraft i lärandet och tänkandet i NO-undervisningen →

Sugrör och tiotalsövergångar

För några år sedan skrev jag ett blogginlägg om långsiktiga mål och uthållighet. I det beskrev jag mitt arbete med att räkna skoldagarna från första skoldagen i åk 1, för att eleverna bland annat skulle få förståelse för antal, ordningstal, hundrarutan och positionssystemet.

Nu har vi snart gått 250 dagar i skolan och har tre hundrarutor under vår almanacka och vi fortsätter diskutera och laborera med våra sugrör. Jag ser och hör under elevernas arbete och diskussioner, att det nu ger resultat.

Fortsätt läsa Sugrör och tiotalsövergångar →