Etikettarkiv: Språkutvecklande arbetssätt

Årskurs 4-6, Årskurs 7-9, Årskurs F-3, Roslättsskolan, Synligt lärande

Att utgå från rubriker och bilder

Vad var det nu det stod?

Det är en fråga som många med mig säkert har ställt sig själv och sina elever. Ibland har det kanske gått lite snabbt och tankarna har varit någon annanstans. Hur kan man då träna eleverna att snabbt förstå sammanhanget, få en helhet och förförståelse av innehållet? Vad finns det för ledtrådar?

I rubriker står ofta de viktiga orden, väl valda ord som en mycket kort sammanfattning, en redogörelse för det innehåll som följer i den efterföljande texten. Detta kan man dra nytta av i sitt fortsatta läsande av texten, som ledtrådar kan man ju säga.

För att få eleverna att verkligen titta på bilder och rubriker fick eleverna i årskurs fyra till uppgift att angripa en text utifrån bilder och rubriker. De skulle mycket noggrant i grupper om två till tre försöka lista ut vad det skulle kunna stå i texten under bilderna och rubrikerna. Fortsätt läsa Att utgå från rubriker och bilder →

Årskurs 4-6, Årskurs 7-9, Årskurs F-3, Inkludering, Marbäcksskolan, Synligt lärande

EPA – en struktur för kooperativt lärande

EPA står för enskilt, par och alla. Det är en gammal metod som jag använder mig en hel del av i min undervisning.  Eleverna tycker att den ger dem en chans att enskilt tänka efter, få hjälpthinkpairshare eller nya infallsvinklar från en kamrat och att de då vågar och är mer delaktiga i gemensamma diskussioner. Den stärker deras självförtroende och förmedlar att allas röst i klassrummet har en betydelse.

Fortsätt läsa EPA – en struktur för kooperativt lärande →

Årskurs F-3, Klågerupskolan, Svenska, Synligt lärande, Teknik

Teknik – enkla maskiner och rörliga djurmodeller

teknik
Tecknet för ”teknik” – ett blogginlägg till våren kommer att handla om varför vi använder tecken i klassen.

Vi har nu startat upp vårt första tekniktema för årskurs 3. Det är inte helt lätt att reda ut hur mycket teknik barnen ska ha i veckan. Ändå var Sverige ett av de första länderna i världen att införa teknik som ett obligatoriskt ämne i grundskolan (i och med Lgr 80). I vår timplan är teknikämnet inbakat i NO-ämnenas 120 minuter per vecka, trots att det är ett eget ämne, åtskilt i kursplanen. Det gör att teknik får en lite diffus roll.

Hur ofta och hur mycket teknik ska vi ha? Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att ta fram ett förslag på stadieindelad nationell timplan. CETIS (Centrum för tekniken i skolan) argumenterar för att minuterna delas lika mellan de tre NO-ämnena och teknik. Det lutar dock inte åt att teknikämnet på 1-3 får eget timplaneutrymme. (CETIS nyhetsbrev, nr.3 )
Hur jobbar vi då med teknik?
Fortsätt läsa Teknik – enkla maskiner och rörliga djurmodeller →

Årskurs 4-6, Engelska, Kyrkskolan, Svenska

Det språkmedvetna klassrummet

Jag har arbetat mycket med SvA-elever och det är en erfarenhet som har berikat mig som lärare på så sätt att jag har fått individualisera min undervisning – jag har varit planerad upp över öronen och vridit och vänt på mina planeringar. Jag har fått en språkmedvetenhet som hjälper än idag även om jag undervisar elever med svenska som modersmål. Inlärningen är detsamma.

Fortsätt läsa Det språkmedvetna klassrummet →

Årskurs F-3, Baraskolan, Inkludering, Svenska

Meningsfulla läxor?

Meningsfulla läxor?

För några år sedan reflekterade kollegiet på skolan över vad begreppet läxor innebar. Vad syftet med läxor var, hur vi definierade läxor och vilken sorts läxor vi gav  eleverna. Vilka förväntningar hade föräldrar på läxor och hur elever upplevde dem. Vi som arbetar i de lägre åldrarna i skolan möter barn som är väldigt nyfikna, motiverade och har höga förväntningar på vad skolan ska erbjuda dem. När vi möter dem i ettan är det många som blir besvikna på att de inte får läxa med sig hem efter första skoldagen. Att små barn redan förknippar skola med läxa säger en del om hur djupt rotade läxor är i vårt medvetande. Fortsätt läsa Meningsfulla läxor? →