Att förstå texter – det är en konst som alla kan lära sig men som inte kommer av sig själv. Det behövs undervisning för att hjälpa elever att förstå vad läsförståelse är men också för att förstå hur man själv kan använda eller redan använder olika strategier för att förstå. Eleverna måste tidigt förstå varför vi läser och att läsa är ett sätt att tänka. En text går att förstå på flera plan, man läser på mellan och bortom raderna. Monica Reichenburg och Ingvar Lundberg hävdar i sin bok Läsförståelse genom strukturerade textsamtal – för elever som behöver särskilt stöd att alldeles för många barn läser passivt. Elever som läser passivt gör inte syftet med läsningen klar för sig. De övervakar inte sin läsning och försöker inte bedöma om de förstår eller inte förstår. De ställer inga frågor kring texten och har inga strategier för att reda ut oklarheter. De menar att den som inte läser aktivt får svårt att utöka sitt ordförråd och den som inte har ord blir maktlös.
Etikettarkiv: Lässtrategier
Stödstruktur och språkutveckling i kursen svenska 2.
I våras tog jag över en klass som var halvvägs igenom kursen svenska 2. Eleverna går andra året på gymnasiet och i den här kursen ställs det krav på att de ska kunna skriva utredande text. Detta brukar vara en utmaning för många elever. Den utredande texten ska vara objektiv, saklig och språket precist. Ofta upplever elever texterna som tråkiga att läsa och svåra att skriva. Jag har ofta varit besviken på att våra bataljer med denna texttyp i klassrummet inte gett önskat resultat i elevernas slutprodukter. I år har jag arbetat medvetet gengrepedagogiskt och använt mig av lässtrategier för att tillsammans med eleverna hitta en väg in i det mer vetenskapliga skrivandet.
Fortsätt läsa Stödstruktur och språkutveckling i kursen svenska 2.
Arbeta med lässtrategier och äldre elever
Som flertalet andra lärare har jag uppmärksammat och gillat arbetssättet som Martin Widmark arbetat fram i En läsande klass. Materialet En läsande klass, med vilket man aktivt och systematiskt arbetar med lässtrategier, vänder sig till lärare som undervisar elever i årskurs 1-6. Jag har funderat över hur man kan applicera grundtanken i detta arbetsätt i undervisning med äldre elever och i förlängningen också hur man fortsätter arbetet med elever som redan arbetat med En läsande klass. Kan jag göra min egen, enklare, version för mina elevers behov och nivå? Rätt eller fel – jag håller just nu på att testa! Fortsätt läsa Arbeta med lässtrategier och äldre elever
Kärnan – ett sätt att skilja viktigt från oviktigt
Det här läsåret har jag arbetat med ”En läsande klass” och låtit det arbetet få ta ganska mycket tid i anspråk. Just nu fokuserar vi på lässtrategin som fått namnet ”cowboyen”, dvs förmågan att sammanfatta det viktigaste i en text.
I det arbetet erbjuder”En läsande klass” i form av t.ex. ”Först – sedan – slutligen” goda stödstrukturer för att hålla den röda tråden, men jag har uppmärksammat en helt annan sak som skapar svårigheter för eleverna när de ska göra sammanfattningar av det lästa, åtminstone så länge det handlar om skönlitteratur. Allt för ofta, när jag t.ex. ber en elev sammanfatta förra kapitlet av en högläsningsbok, Fortsätt läsa Kärnan – ett sätt att skilja viktigt från oviktigt
Nu har de äldre eleverna också fått läskompisar
På Naverlönnskolan har vi ett bibliotek som heter duga! En häftig spiraltrappa förbinder två biblioteksvåningsplan, vars böcker badar i ljus som strålar in från ett ljusschakt. Mycket inbjudande! Här hittar man ibland våra bibliotekarier Lotta och Fouzieh, men de kan precis 
likaväl vara ute i klassrummen och jobba med elever och lärare. Jag skulle vilja kalla Naverlönnskolan en läsfrämjande skola!
Fortsätt läsa Nu har de äldre eleverna också fått läskompisar