För några år sedan läste jag Andreas Ekblads blogginlägg på Kvutis, där han beskrev sitt arbete kring förmågorna i matematik. Jag nappade på idén och startade ett liknande arbete. Vi har i klassen under år 1 och 2 samlat begrepp, uttryck och metoder som hör till de fem förmågorna. Dessa har vi satt upp vid respektive plansch (en plansch för varje förmåga) och varje nytt moment i matematiken har inletts vid och kring planscherna. När jag nu skulle starta upp år tre ville jag repetera den matematik vi arbetat med fram till nu. Jag valde att utgå från alla de begrepp vi samlat på oss. Fortsätt läsa Med begrepp i matematiken
Etikettarkiv: Begrepp
Varierad undervisning
I treorna arbetar jag och min kollega Jörgen just nu med skriftliga räknemetoder. Det finns en del olika metoder, exempelvis talsorterna för sig, räkna bakifrån med plus, lite mer än, lite mindre än mm. Den metod som vi förespråkar mest är algoritmer. Det är en gångbar metod och fungerar för alla fyra räknesätt. När eleven har lärt sig att behärska grunderna kan man öka svårighetsgraden relativt snabbt. I blogginlägget kommer jag redogöra för hur vi använder oss av en varierad undervisning för att eleverna ska tillgodogöra sig skriftliga räknemetoder med hjälp av algoritmer. Detta är en metod som är generellt användbar inte bara när det gäller skriftliga räknemetoder. Metoderna jag använder mig av kännetecknas av olika varianter av färdighetsträning, så som induviduell, parvis gruppvis och it-baserad.
Ett arbetsområde i teknik som tränar och bedömer alla kunskapskraven.
Teknikämnet är inbakat i NO-ämnenas 140 minuter per vecka, trots att det är ett eget ämne enligt kursplanen.
Det är ett roligt och kreativt ämne. I årskurs 4 har eleverna nu haft en lång period teknik, där min målsättning har varit att att eleverna ska träna och kunna bedömas i samtliga av teknikens kunskapskrav. Arbetsområdet har vi kallat ”Teknik i vardagen”.
Fortsätt läsa Ett arbetsområde i teknik som tränar och bedömer alla kunskapskraven.
Historiska begrepp i de tidiga skolåren
För de små barnen i skolan är det ofta så att de ”går i skolan” och gör ”skolsaker”. Att skilja på de olika skolämnena är inte alltid helt enkelt trots att vi i olika samtal och genomgångar berättar vilket skolämne vi nu ska jobba med och vad syftet med det är. När vuxna eller elever i högre årskurser hör begrepp som svenska, matematik, biologi, musik eller historia så har vi många erfarenheter att hämta ur och vet vad som menas och vad som förväntas av oss. Barn som befinner sig i de tidiga skolåren saknar dessa referensramar och därför behöver vi se till att de får många kopplingar till de olika begrepp som används i skolan. Fortsätt läsa Historiska begrepp i de tidiga skolåren
Var är vi? Rita karta på NO-lektionerna
I skolan lägger vi mycket tid på att förklara för eleverna vart vi skall. Vi berättar 
vilket innehåll vi skall jobba med, vilka moment som skall ingå, vilka förmågor som skall tränas och vilka kunskapskrav som skall uppnås. Vi borde ägna minst lika mycket tid åt att gemensamt komma fram till vart vi befinner oss. En karta är som bekant till ingen nytta alls utan den röda pricken som säger ”du är här”. Fortsätt läsa Var är vi? Rita karta på NO-lektionerna