Denna hemsida är inte längre aktiv och agerar enbart arkiv. För att ta del av aktuell information så hänvisar vi till Nya Kvutis
Ett språk är inte statiskt utan förändras med tiden och beroende på geografisk plats, detta eftersom ett språks förändring och utveckling hänger samman med samhällsutvecklingen. Svordomar är en del av ett språk och att studera samtida och aktuella svordomar är ett sätt att synliggöra hur språk förändras och påverkas av det samhälle där de används. Fortsätt läsa Fan, helvete, jävlar, fuck! Språkhistoria genom svordomar
I mitt förra blogginlägg beskrev jag hur jag skapade ett digitalt prov i fysik för årskurs 6, med utgångspunkten från att kunna bedöma vad eleven vet, kan eller förstår kring olika fysikaliska begrepp. Jag gav exempel på frågor där man kunde bedöma detta och hänvisade till kunskapskraven på E, C och A nivå. Eftersom jag då lovade skriva en uppföljning av resultatet och bedömningsexempel, så gör jag det nu. Men såhär i efterhand hade det varit mer intressant att skriva om den nya läroplanen, så därför smyger jag in lite av det också.
Huvudsyftet med texten är att jag ska visa och diskutera elevexempel som jag bedömt och på vilka kunskapsnivåer de hamnar utifrån lgr 11. Men jag ställer även frågan “Vad händer vid införandet av lgr 22 ?” Fortsätt läsa ”Att bedöma ett provresultat utifrån lgr11 jämfört med lgr22”
Förra terminen, ht -21, fick vi av kommunen tilldelat ett arbetsområde, vi lärare och elever skulle arbeta med trafik och trafiksäkerhet på ett åldersanpassat sätt med alla våra elever. Samtidigt hade vi på Spångholmsskolan även ett trygghetsarbete igång. Vi hade och har trygghet som ett SKA-mål på vår skola då vi uppmärksammat, bland annat efter enkäter, att vi behövt höja elevers känsla av trygghet. Denna insikt resulterade i många aktiviteter på skolan såsom uppstarten av ett trygghetsteam, trygghetsenkäter, trygghetsvandringar samt ett inkluderande av samtliga klasser och elevråd i skolans trygghetsarbete. Dessutom skulle vi lärare aktivt arbeta efter konceptet “alla elever är allas elever” och arbeta mer årskursövergripande. Jag kände direkt att jag ville koppla ihop mellan- och högstadiet på något sätt men hur skulle jag hinna göra detta samtidig som att planera för och genomföra ett trafikområde? Dessutom hade jag utöver detta också ett terminsmål för mina elever, att höja motivation och engagemang i klassrummet genom klassikern “verkliga mottagare”. Fortsätt läsa Allt behöver inte ta så lång tid.
Varför ska vi lära oss detta? Vad har jag för nytta av historia? Två inte helt ovanliga frågor från eleverna. Ett svar bland många skulle kunna lyda: “Genom att veta vad som hänt och hur människor levt genom historien kan vi se åt vilket håll saker utvecklat sig och det kan ge oss en vink om vad som väntar i framtiden.
Det här perspektivet hittar vi också i läroplanen. I kunskapskraven står att eleven ska kunna undersöka utvecklingslinjer inom kultur, migration, politik och levnadsvillkor och beskriva samband mellan tidsperioder. De ska också visa hur någon av utvecklingslinjerna påverkat vår samtid. Hur det ska se ut i klassrummet när eleverna gör detta är något jag brottats mycket med och som vi också diskuterat i ämneslaget på skolan. Det är inte ett helt enkelt kunskapskrav att se framför sig, men så här såg det ut när vi tog oss an utvecklingslinjer i årskurs 6.
Fortsätt läsa Historiska utvecklingslinjer
I varje klassrum sitter de där, de tysta eleverna. De som inte känner att de vågar kan eller vill säga något i klassrummet. De som känner att klassrummet är en så pass otrygg plats att de inte kan säga något eller saknar självförtroendet för att göra en muntlig redovisning. Hur gör vi för att säkerställa att de tar till sig av undervisningen?