Denna hemsida är inte längre aktiv och agerar enbart arkiv. För att ta del av aktuell information så hänvisar vi till Nya Kvutis
I min matteundervisning försöker jag hålla en konsekvent linje: Introduktion av begrepp, metod, modell etc, övningar som ger eleverna möjlighet att utforska och bli förtrogna med innehållet, träning och slutligen problemlösning. Beroende på vad vi jobbar med kan delarna se olika ut. Här följer ett exempel på hur vi har jobbat i årskurs 9 för att utforska volym, egenskaper hos geometriska kroppar och sambandet med formler för volym. Fortsätt läsa Undersökande arbetssätt i matematik
Så här i början av ettan handlar mycket om läsinlärning. Jag har arbetat på lite olika sätt genom åren och även sett hur tankarna om läsinlärning svängt fram och tillbaka. Idag tänker jag att det inte finns ett sätt som fungerar eller är rätt. Det handlar för mig om att använda flera olika metoder, men att få ett sammanhang för eleverna, så att inlärningen helst sker i en kontext och inte som avdelade pass. Fortsätt läsa Att se sammanhang i läsinlärningen – eller – vissa veckor faller det bara på plats!
Idag hade vi en intressant diskussion i ämneskollegiet. Vi pratade om hur man möter elever på olika nivåer. I en klass med 25-30 elever krävs det att vi lärare är duktiga på att anpassa materialet så att alla utmanas. I en klass finns ofta hela spannet, de som är i behov av extra stöd och hjälp till de som behöver tuffa utmaningar för att utvecklas på bästa sätt. Fortsätt läsa Tankar kring matematikundervisning
De positiva erfarenheterna från att återkoppla prov med metoden Kims prov och alla goda idéer från kollegor runt om i landet har gjort att jag gått vidare och testat ett par olika varianter som jag tänkte att jag bara helt kort skulle redovisa. Fortsätt läsa Ett litet tillägg om Kims prov
För ett tag sedan skrev jag om att jag skulle få en ny undervisningsgrupp i ett nytt ämne som vi kallar matematiksvenska. Syftet med undervisningen skulle vara att förbereda nyanlända invandrare för det matematiska språket. Det är ju en ämnesspecifik terminologi som till viss del skiljer sig från vardagssvenskan. Dessutom är det svårt för många nyanlända att avkoda och förstå läsuppgifter där de själva ska komma på vad det faktiskt är som utgör själva uppgiften. Att läsa ett stycke text och utifrån den komma på vad det är som är själva frågan och sen hitta en lämplig strategi för att kunna besvara frågan är en tämligen avancerad process, särskilt för den som inte kan språket särskilt väl. Men det är också denna typ av matematiska problem som oftast är mest vardagsnära. Den matematik som vi alla utför dagligen består ju av kalkyler och bedömningar baserade på språkliga upplevelser i mer eller mindre sociala sammanhang.
Fortsätt läsa Räkneberättelser i matematiksvenskan