Kategoriarkiv: Synligt lärande

I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande

Feedback för lärande?

På min skola har vi under en längre tid bedrivit ett utvecklingsarbete med fokus på BFL, Bedömning För Lärande. Kollegiet har tillsammans arbetat med flera av nyckelstrategierna på konferenser och under arbetslagstid samt vid ett par lektionsobservationer. Ett arbete som har givit mig ett nytt sätt att bedriva undervisning på, relativt smärtfritt. Ibland har jag dock fastnat (i normer) och gömt mig bakom mina elevers ålder och förväntade kunskaper då jag arbetat med vissa av nyckelstrategierna. Och anledningen är enkel, vissa delar har varit svåra att överföra samt otroligt tidskrävande. Speciellt vad gäller ”nyckelstrategi 3” som handlar om att ge eleverna feedback som för lärandet framåt.

feedback

Fortsätt läsa Feedback för lärande? →

Var är vi? Rita karta på NO-lektionerna

I skolan lägger vi mycket tid på att förklara för eleverna vart vi skall. Vi berättar Blindkartavilket innehåll vi skall jobba med, vilka moment som skall ingå, vilka förmågor som skall tränas och vilka kunskapskrav som skall uppnås. Vi borde ägna minst lika mycket tid åt att gemensamt komma fram till vart vi befinner oss. En karta är som bekant till ingen nytta alls utan den röda pricken som säger ”du är här”. Fortsätt läsa Var är vi? Rita karta på NO-lektionerna →

Lärandematriser – ett verktyg för elevernas lärande

Jag har under vintern med stor behållning läst boken “Lärandematriser” av Johan Alm. Boken är en handfast och konkret handledning i att skapa just “lärandematriser”.

Matris som matris kanske du tänker, men författaren har ett genomtänkt koncept som prövats, omprövats och förfinats under många års användande. I boken skriver han på ett smittsamt entusiasmerande sätt om sitt verktyg. Fortsätt läsa Lärandematriser – ett verktyg för elevernas lärande →

Tydliga och konkreta lektionsmål

I mitt förra inlägg En inkluderande lektion skrev jag om vilken struktur jag brukar ha på mina lektioner. Jag berättade då att de börjar med tydliga, konkreta mål på tavlan. Jag anser att det är viktigt för eleverna att varje lektion veta vad vi ska göra, vad vi ska kunna efter lektionen och hur man visar sitt nya kunnande. Det gör lektionen meningsfull och man får fler engagerade elever.  Det blir också en lugnare lektion då fler elever känner sig trygga i vad som ska hända. Mina förväntningar på dem blir samtidigt tydliga.

Fortsätt läsa Tydliga och konkreta lektionsmål →

Uppföljning av matteläxan

Viagra gjorde det!

Penicillinet gjorde det!

Tabletter mot åksjuka gjorde det!

Och så även min uppföljning av matteläxan!

Vissa kallar det slumpen, andra bieffekter, men alla har uppkommit av att någon har tagit tillvara och sett förändringar utanför syftet. Nu vill jag inte påstå att min uppföljning är något nytt eller ”one of a kind” men det har gjort stor förändring för hur jag följer upp matteläxan. Det jag vill säga är att man måste vara lyhörd för små saker utanför sin första tanke och på så sätt skapa nya och kanske bättre lösningar. Fortsätt läsa Uppföljning av matteläxan →