Kategoriarkiv: Roslättsskolan

En F-3-skola i Svedala tätort.

Årskurs 4-6, Årskurs 7-9, Årskurs F-3, Roslättsskolan, Synligt lärande

Att utgå från rubriker och bilder

Vad var det nu det stod?

Det är en fråga som många med mig säkert har ställt sig själv och sina elever. Ibland har det kanske gått lite snabbt och tankarna har varit någon annanstans. Hur kan man då träna eleverna att snabbt förstå sammanhanget, få en helhet och förförståelse av innehållet? Vad finns det för ledtrådar?

I rubriker står ofta de viktiga orden, väl valda ord som en mycket kort sammanfattning, en redogörelse för det innehåll som följer i den efterföljande texten. Detta kan man dra nytta av i sitt fortsatta läsande av texten, som ledtrådar kan man ju säga.

För att få eleverna att verkligen titta på bilder och rubriker fick eleverna i årskurs fyra till uppgift att angripa en text utifrån bilder och rubriker. De skulle mycket noggrant i grupper om två till tre försöka lista ut vad det skulle kunna stå i texten under bilderna och rubrikerna. Fortsätt läsa Att utgå från rubriker och bilder →

Årskurs F-3, Matematik, Roslättsskolan, Synligt lärande

Läsförståelse i matematik

”Vi är alla svensklärare”, fick vi höra många gånger när Lgr11 implementerades. Fem år senare tror jag att vi alla i skolans värld har tagit det till oss. Det tar en stund innan skutan vänder, men NU är vi alla på väg tillsammans och det med turbon insatt!

Ett sätt man kan arbeta med läsförståelse i matematiken är genom att bearbeta benämnda uppgifter  d v s sk läsuppgifter. Det har vi gjort genom att låta eleverna få i uppgift att läsa igenom läsuppgifter och därefter stryka den information som de inte behöver för att lösa dem.

IMG_1242 Fortsätt läsa Läsförståelse i matematik →

Roslättsskolan, Synligt lärande

Vygotskij-inte så tokiga tankar!

Vygotskij menar att det är i samtalet lärande skapas och det tror jag de flesta är villiga att hålla med om. Jag, är i alla fall helt övertygad! Därför är det viktigt att vi skapar tillfällen där eleverna kan samtala med varandra.

Hur kan jag göra det?

Ett enkelt sätt att få eleverna aktiva och samtala med varandra är genom matteproblem, uppgifterna kan vara av olika karaktär öppna eller med ett givet svar, oavsett vilket ger problemlösning i matematik tillfällen att samtala.

Fortsätt läsa Vygotskij-inte så tokiga tankar! →

Roslättsskolan, Synligt lärande

Kooperativt lärande-struktur för lärprocesser

Vi är nog alla överens att vi vill öka interaktionen mellan eleverna så att de får öva språket, tilltro till sin egen förmåga, lära av varandra, sätta sin egen kunskap i förhållande till andras, uttrycka åsikter och ta ställning. Ett sätt att utveckla detta är genom kooperativt lärande.

En modell som skapar förutsättningar för ett strukturerat samtal är ”Inre-yttre cirkel”. Här får eleverna träna på olika förmågor t ex kommunicera, argumentera och ta ställning. Strukturen är bra för att det är lätt att komma igång och alla elever måste vara delaktiga i samtalet. Alla elever är mycket aktiva och fler har blivit bättre på att lyssna och bygga vidare på andras tankar, vilket är en förutsättning för att kunna bredda och fördjupa diskussioner. Fortsätt läsa Kooperativt lärande-struktur för lärprocesser →

Årskurs F-3, Inkludering, Marbäcksskolan, Roslättsskolan, Svenska, Synligt lärande

När alla pratar och ingen lyssnar

I den läroplan vi har nu trycker man mycket på kommunikation Jag har skrivit om det tidigare i ”vad säger man när man inte vet vad man ska säga” och det är något jag funderar mycket kring i planeringen av min undervisning. Hur ger jag eleverna förutsättningar att öva detta och hur bedömer man kvalitén i det. Om man funderar över ordets betydelse: gemensam, göra gemensamt tycker jag att man kommer en bra bit på väg. Detta är inget man kan lära sig ensam. Jag rekommenderar verkligen boken “Stärk språket stärk lärandet” av Pauline Gibbons om man är intresserad av att läsa om språkutveckling och hur vi kan arbeta med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i klassrummet. Den vänder sig visserligen enligt baksidestexten främst mot andraspråkselever, men jag som undervisar där vi har få andraspråkselever har  haft stor nytta av den. Fortsätt läsa När alla pratar och ingen lyssnar →