Förra terminen, ht -21, fick vi av kommunen tilldelat ett arbetsområde, vi lärare och elever skulle arbeta med trafik och trafiksäkerhet på ett åldersanpassat sätt med alla våra elever. Samtidigt hade vi på Spångholmsskolan även ett trygghetsarbete igång. Vi hade och har trygghet som ett SKA-mål på vår skola då vi uppmärksammat, bland annat efter enkäter, att vi behövt höja elevers känsla av trygghet. Denna insikt resulterade i många aktiviteter på skolan såsom uppstarten av ett trygghetsteam, trygghetsenkäter, trygghetsvandringar samt ett inkluderande av samtliga klasser och elevråd i skolans trygghetsarbete. Dessutom skulle vi lärare aktivt arbeta efter konceptet “alla elever är allas elever” och arbeta mer årskursövergripande. Jag kände direkt att jag ville koppla ihop mellan- och högstadiet på något sätt men hur skulle jag hinna göra detta samtidig som att planera för och genomföra ett trafikområde? Dessutom hade jag utöver detta också ett terminsmål för mina elever, att höja motivation och engagemang i klassrummet genom klassikern “verkliga mottagare”. Fortsätt läsa Allt behöver inte ta så lång tid.
Kategoriarkiv: Skola
Huvudkategori för skolorna
Historiska utvecklingslinjer
Varför ska vi lära oss detta? Vad har jag för nytta av historia? Två inte helt ovanliga frågor från eleverna. Ett svar bland många skulle kunna lyda: “Genom att veta vad som hänt och hur människor levt genom historien kan vi se åt vilket håll saker utvecklat sig och det kan ge oss en vink om vad som väntar i framtiden.
Det här perspektivet hittar vi också i läroplanen. I kunskapskraven står att eleven ska kunna undersöka utvecklingslinjer inom kultur, migration, politik och levnadsvillkor och beskriva samband mellan tidsperioder. De ska också visa hur någon av utvecklingslinjerna påverkat vår samtid. Hur det ska se ut i klassrummet när eleverna gör detta är något jag brottats mycket med och som vi också diskuterat i ämneslaget på skolan. Det är inte ett helt enkelt kunskapskrav att se framför sig, men så här såg det ut när vi tog oss an utvecklingslinjer i årskurs 6.
Tysta elever
I varje klassrum sitter de där, de tysta eleverna. De som inte känner att de vågar kan eller vill säga något i klassrummet. De som känner att klassrummet är en så pass otrygg plats att de inte kan säga något eller saknar självförtroendet för att göra en muntlig redovisning. Hur gör vi för att säkerställa att de tar till sig av undervisningen?
Pojkjävlarna – hemortens historia del 2
Pojkjävlarna – Hur blev det?
I mitt förra inlägg skrev jag om planering och tankar kring genomförandet av vårt kommande arbete Svedala förr och nu ett ämnesintegrerat arbete där SO och svenska skulle vävas ihop. Nu har arbetet pågått i ca sex veckor och vi håller på att runda av och knyta ihop det. Arbetet med boken har skett parallellt i två klasser.
Arbetet med boken inleddes med att eleverna fick förutspå handlingen, ena gruppen med hjälp av bilden på omslaget och den andra med hjälp av titeln. Därefter tog läsningen vid. Största delen har bestått av högläsning, men vid ett par tillfällen har eleverna läst utdrag ur boken. Efter läsningen, oavsett form, har vi bearbetat texten med hjälp av reflektioner i loggbok, gemensamma muntliga reflektioner och vid ett tillfälle fick de kliva in i boken och ge röst åt förvaltaren, som spelar en viktig roll i boken. Då fick den ena gruppen i uppgift att beskriva förvaltaren: Vem är han? Varför är han som han är? Den andra gruppens uppgift var att försöka sätta sig in i hur förvaltaren tänker kring barnen och sitt arbete. Det blev bra diskussioner kring honom när eleverna läste upp sina tankar. Svåra uppgifter, men efter att de tänkt till kunde de beskriva både utseende och beteende. Efteråt ritade de honom som de föreställt sig att han såg ut. Fortsätt läsa Pojkjävlarna – hemortens historia del 2
Etnografiskt perspektiv i religionsundervisningen
Etnografi är en datainsamlingsmetod för att analysera sociala och sociologiska strukturer genom olika former av fältstudier. Om man dessutom använder metoden utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt (tolkning av text/lära) är det en metod som går att använda sig av som ett ämnesdidaktiskt verktyg i syfte att utveckla sin undervisning i religionskunskap. Jenny Berglund, professor i i religionsdidaktik vid Institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet, använder begreppet “etnografiska glasögon” som en metod för att försöka se företeelser som har med religion att göra. Den här metoden kom jag i kontakt med under en utbildning jag gått under våren; Didaktiska perspektiv på islam. I det här blogginlägget vill jag beskriva metoden och hur den kan bidra till att undervisningen i religion blir icke konfessionell och opartisk samt uppmärksammar hur människor inom olika religiösa traditioner lever med och uttrycker sin religion och tro på olika sätt.
Fortsätt läsa Etnografiskt perspektiv i religionsundervisningen