Kategoriarkiv: Skola

Huvudkategori för skolorna

Deckare med klass!

Vera tar upp nycklarna ur fickan och låser ytterdörren. Nu ska hon äntligen få semester och komma ifrån kalla, vintriga Sverige! Gud vad skönt det ska bli, äntligen solsemester i Kroatien! Vera är så glad för att hon har en sån underbar syster som Ella, fatta att hon bjuder på en resa! Det ska bli så mysigt, tänker hon.

Detta är inledningen på en av deckarna som mina elever i årskurs 6 har skrivit denna termin. Visst vill man bara fortsätta läsa? Speciellt eftersom man vet att det är en deckare och förstår att denna resa nog inte blir så mysig… I årskurs 4 och 5 har mina elever arbetat med olika skrivprojekt där en bok på många kapitel växer fram. Detta gillar de flesta elever och jag tycker att deras skrivande utvecklas men det tar många veckor innan de har en färdig produkt i sin hand. I år ville jag prova något nytt. På min skola använder vi det digitala läromedlet Clio och de har ett skrivprojekt om deckare som jag blev inspirerad av. Arbetsområdet ska leda till att eleverna skriver en levande berättelse, och bygger upp en trovärdig miljö och tydliga karaktärer. Detta ska de göra med hjälp av dialoger och ett målande språk. Jag undervisar även klassen i So och planerade då in att vi läste området ”Lag och rätt” samtidigt. Detta ämnesövergripande tema blev lyckat. Det var lättare för eleverna att komma på vad deras deckare skulle handla om när vi läste om olika brott på So-lektionerna.

Fortsätt läsa Deckare med klass! →

Att skapa en läsare

Att läsa handlar inte bara om att rent tekniskt kunna avkoda en text. Läsning skapar i bästa fall delaktighet och välmående i vardagen. Det bidrar till fortsatt språkutveckling, ett utvecklat ordförråd, fler kunskaper om samhället och omvärlden och ökad gemenskap. Läsning ger även minnesträning, uppmuntrar till nya sätt att se på situationer ur olika synvinklar och skänker gemenskap, harmoni och glädje. Läsning vidgar världen. Fortsätt läsa Att skapa en läsare →

Skolans centrala roll i frågor som rör HBTQI

Edward Summanen, socionom, genusvetare och författare, skriver på ne.se om att det återkommande i såväl ungas berättelser som i forskning och rapporter pekar på att skolan har en central roll i frågor som rör HBTQI-personer. Han konstaterar att unga HBTQI-personer mår sämre än genomsnittet. Några av exemplen som nämns i blogginlägget är att HBTQI-personer upplever stress, ångest, suicidtankar eller nedstämdhet. Särskilt unga transpersoner och unga bisexuella cistjejer uppvisar hög andel ohälsa, självmordstankar och självmordsförsök. Sorgligt nog bekräftas hans slutsatser av en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Utöver självmordstankar och än värre självmordsförsök så känner sig eleverna  också mindre trygga i skolan och utsätts i högre grad än andra för mobbning, orättvis behandling och hot. Nära en av fem unga HBTQI-personer har någon gång funderat på att ta sitt liv. Detta är tyvärr en verklighet även på vår skola. Elever som mår dåligt eller som har mått dåligt detta läsår är också elever som känner att de inte passar in i normen och som hanterar detta på ovan nämnda ohälsosamma och farliga sätt. Det är en svår och krävande verklighet som måste åtgärdas. Att det ska göras är en självklarhet, “huret” blir utmaningen.  Fortsätt läsa Skolans centrala roll i frågor som rör HBTQI →

Se ut?!

Kommer vi ha sexualkunskap i femman? Det är inte enkelt att undervisa elever i årskurs 5 när det kommer till ämnen som pubertet, sexualitet och kroppsideal. Det är inte helt okomplicerat var nivån ska ligga. Mognaden i en klass i åk 5 varierar sig lika mycket individuellt som från år till år. Undervisningen om puberteten/kroppen eller som vi nu benämner det som sexualitet, samtycke och relationer brukar därför hamna på våren. För en del av eleverna är det lite väl sent och för andra på tok för tidigt. Jag vet inget annat område som är så svårundervisat då det är så starkt kopplat till person och mognad. För ett par år sedan uttryckte en pojke: “Jag är inte redo för det här! Jag vill inte veta mer, för då vill jag inte bli tonåring.” I samma klassrum satt elever som tyckte vi behövde prata mycket mer och hade massor av frågor. Det är en svår balansgång. Det finns dessutom mycket åsikter både från kollegor och föräldrar om när det är rätt tid och hur mycket man ska säga. Vi vill ju inte att de får några idéer, eller vill vi inte det?

Fortsätt läsa Se ut?! →

Så kan vi bygga bärande relationer

I min förra bloggtext skrev jag om hur viktiga relationer blivit i svensk grundskola och vilka faror och fallgropar jag tror att detta kan medföra. Nu fortsätter vi med hur goda skolrelationer kan byggas och hur de bör se ut.

Goda relationer mellan lärare och elev är inte en absolut förutsättning för att lärande ska kunna ske. Det är fullt möjligt att lära sig saker ändå. När du tittar på en instruktionsvideo på Youtube, läser facklitteratur eller går på en föreläsning, lär du dig nya saker utan att den som förmedlar kunskapen har skapat någon relation till dig. Så fungerar också de flesta elever. Relationer blir nödvändiga först när vi talar om elever som inte accepterar dig som ledare. Så länge de lyssnar och deltar utan att störa andra, kan du glatt undervisa på och relationerna som eventuellt växer fram, gör det som en konsekvens av undervisningssituationen. Men om de struntar i dina regler, arbetsvägrar eller stör undervisningen, och tillrättavisningar inte har någon effekt, kan relationsbyggande vara lösningen. Alltså: syftet med relationsskapande är att det ska leda till att eleven följer dig och deltar i din undervisning. I övrigt kan förstås relationer vara trevliga, men det får vi se som en bonus. Fortsätt läsa Så kan vi bygga bärande relationer →