Denna hemsida är inte längre aktiv och agerar enbart arkiv. För att ta del av aktuell information så hänvisar vi till Nya Kvutis
Huvudkategori för skolorna
”Det är ändå vikten för järnet väger mer på sätt och vis”
Ett vanligt inslag i NO-undervisningen är att utmana elevers missuppfattningar och ersätta dem med nya hållbara insikter som förklarar hur vår omvärld fungerar. Conceptual change, eller begreppsförändring, är ett viktigt verktyg för att skapa varaktig förståelse för naturvetenskapens olika begrepp. Fortsätt läsa Utmana elevers tänkande i naturvetenskap
Vi talar ofta om läslust och i vår klass har vi också infört uttrycket skrivglädje. Vi arbetar med cirkelmodellen och skriver gemensamt och i par, för att lära oss strukturerna för de olika texttyperna och det har lett till skrivglädje, vilja och kunskap att skriva enskilt. Vi har våra textstöd uppsatta i klassrummet och barnen använder sig av dem när de skriver.
I början av terminen fyllde jag en bokhylla i klassrummet med inspirationsmaterial till skrivande och hyllan fick namnet ”Skrivglädje”. Jag ville väcka barnens lust och inspirera dem att ta för sig och skriva egna texter som angår dem. Det här gör vi ett pass i veckan och på elevens val, då en del barn har som mål att öva eller fördjupa sig i en viss texttyp.
Jag lät allt material stå framme i några veckor, för att göra eleverna nyfikna. Många var där och kikade, bläddrade bland bilderna, drog ut lådor, provade stiftpennorna mm. De frågade när vi skulle börja använda materialet och om jag kunde berätta hur det skulle användas. De tog till och med upp det på klassrådet. När det var dags var alla förväntansfulla. Att bygga upp en spänning väcker nyfikenhet och lust.
Fortsätt läsa ”Skrivglädje-hyllan” väcker lust och inspiration
Under hösten har #MeToo- kampanjen gjort att ett stort fokus har riktats mot sexuella trakasserier överallt i vårt samhälle och även i skolan. Att vi i skolan ska arbeta mot trakasserier är ju självklart! Redan i andra stycket i vår läroplan står ”Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön… …eller för annan kränkande behandling”. Det har dessutom från flera håll kommit önskemål om att det förebyggande arbetet ska börjas tidigt. I en artikel jag läste för ett antal år sedan uttryckte en psykolog från RFSU synpunkten att ”Om vi inte börjar arbeta med barnen tidigt, redan i ettan eller tvåan, så är det försent”. Det är dock inte så lätt att hitta material som är riktat mot så här pass unga elever. Jag har läst Rädda Barnens ”Stopp! Min Kropp!” och även ”Att arbeta med sexuella trakasserier i skolan” från RFSU. Av en kollega fick jag dessutom boken ”Vilda säger nej!” av Marie Bosson Rydell och Eva-Marie Wadman. Med det som underlag och med en del tankar och värderingsövningar jag använt tidigare startade jag upp terminens arbete mot sexuella trakasserier. När jag skriver terminens menar jag inte att man bara kan arbeta med detta under en avgränsad tid och sedan inte alls. Men om man någon gång per termin aktualiserar det så har man ett underlag som man kan använda som en slags referens när man diskuterar dessa frågor med sina elever i vardagen.
Fortsätt läsa Att arbeta förebyggande mot sexuella trakasserier!
#Metoo, #Tystnadtagning, #Visjungerut, #Närmusikentystnar, #Medvilkenrätt, #Imaktenskorridorer, #Teknisktfel, #Vikokaröver, #Timeout, #Vardeljus, #Tystdansa, #Deadline, #Orosanmälan, #Räckupphanden, #Ickegodkänd, #Tystiklassen…
De sista uppropen kommer från olika aktörer i skolans värld. #Räckupphanden är ett initiativ från gymnasieelever och i #Tystiklassen uttalar sig elever i både grund- och gymnasieskola om de sexuella trakasserier de utsatts för, och som i många fall ignorerats och bagatelliserats av vuxenvärlden.
I Lärarnas tidning, 14/11-2017, beskriver Patrik Ask, rektor på Thoren Framtid i Falköping att skolan är en identitetsbyggande plats för elever och deras sociala träning och hur #metoo-kampanjen tydliggjort hur viktigt det är att alla vuxna i skolan är ”rusa till människor”, och inte ”titta bort människor” när det sker kränkningar. Att civilkurage i den här typen av situationer inte är valbart för den som arbetar med barn och ungdomar. Att skolans större uppgift är att göra det omöjligt att arbeta med barn och ungdomar och samtidigt vara en ”titta bort” människa. #metoo-kampanjen är ett kvitto på att vi inte kan slå oss till ro i den här frågan. Fortsätt läsa #metoo, vikten av att se genus för att kunna främja jämställdhet
I mitt senaste inlägg här valde jag att belysa grunderna i PhD. Ross W Greenes modell CPS (Collaborative Proactive Solutions – Problemlösning i samförstånd) utifrån hans samlade erfarenheter, kliniska arbete och forskning om barn med explosiva beteenden vid Harvard Medical School, Boston Massachusetts.
Sedan dess har mitt arbete fortskridit, dels den vanliga undervisningen men jag har även blivit tillfrågad, utifrån Greenes tankar, att föreläsa och delta i andra skolors gemensamma utvecklingsarbete under deras pedagogiska konferenser och APT. Därav kommer detta inlägg att handla om fortsättningsarbetet utifrån Greenes samlade erfarenheter och forskning. Fortsätt läsa CPS – Collaborative Proactive Solutions (del 2)