På Marbäcksskolan påbörjade vi under förra läsåret ett utvecklingsarbete där målet är att elevernas förmåga att föra välutvecklade resonemang ska förbättras i alla ämnen. I förskoleklassen arbetar vi på Marbäcksskolan varje vecka med en bokstav och kopplat till det arbetet fick vi under en vecka lära oss allt om valar. Det blev ett spännande tematiskt arbete som verkligen skapade lärlust hos barnen och pedagogerna. När jag ville knyta matematiken till valtemat gjorde jag det med hjälp av en skönlitterär bilderbok som heter Stormvalen och är skriven av Benji Davies. Med bilderboken som stöd fick barnen träna på att samtala och berätta hur de tänkte. De fick även träna på att räkna, sortera, jämföra och upptäcka likheter och skillnader.
Kategoriarkiv: Marbäcksskolan
En F-3-skola i Svedala tätort.
Att läsa och förstå faktatexter
I skolan arbetar vi mycket med att utveckla våra elevers läsförståelse. Då arbetar vi oftast med skönlitterära texter, att läsa och arbeta med faktatexter får ofta en undanskymd plats i klassrummet. Kan du säga någon författare till en skönlitterär text? Säkert flera. Kan du säga några författare till faktatexter? Inte så många kanske. Jag har läst boken Att läsa fakta texter – undervisning i kritisk och reflekterande läsning av Adrienne Gear och den har gett mig många aha-upplevelser angående de olika texterna vi använder oss av i skolan och i vardagen. 
I boken presenteras ett sätt att undervisa i läsförståelse som fokuserar på att eleverna ska vara uppmärksamma på sitt eget tänkande när de läser. Det ger dem en möjlighet att hitta mening i texterna de läser med hjälp av sina egna idéer, erfarenheter och bakgrundskunskap.
Bedömning för lärande
En del lärare säger att de gör en bedömning hela tiden när eleverna visar och gör saker. Jag planerar in särskilda bedömningsuppgifter i mina pedagogiska planeringar. För mig handlar det om att skilja på övningstillfälle och bedömningstillfälle. Det gäller ju att eleverna hinner växa lite mellan varje gång jag som lärare ska mäta hur långa de blivit. Syftet är också att komma bort från ”magkänslan” i bedömningen.
Stödstrukturer i förskoleklassens läsförståelsearbete
Alla förskollärare och lärare som arbetar i förskoleklass i Svedala tätort deltar under det här året i Läslyftet. Vi arbetar med modulen som heter Att stimulera läsintresse och den här veckan har vi läst texten Kroppslighet och läsintresse av Olle Widhe. I texten resoneras om hur man kan skapa ett djupare engagemang för läsning. Caroline Liberg beskriver i Fördjupad analys av PIRLS 2006 hur läraren kan stödja utvecklingen av elevers läsfärdigheter och lässtrategier genom att använda pedagogiska stödstrukturer. Jag ska beskriva hur jag arbetar med några av dem i förskoleklassen.
Fortsätt läsa Stödstrukturer i förskoleklassens läsförståelsearbete
Läsförståelse, hur får vi tag i den?
Att förstå texter – det är en konst som alla kan lära sig men som inte kommer av sig själv. Det behövs undervisning för att hjälpa elever att förstå vad läsförståelse är men också för att förstå hur man själv kan använda eller redan använder olika strategier för att förstå. Eleverna måste tidigt förstå varför vi läser och att läsa är ett sätt att tänka. En text går att förstå på flera plan, man läser på mellan och bortom raderna. Monica Reichenburg och Ingvar Lundberg hävdar i sin bok Läsförståelse genom strukturerade textsamtal – för elever som behöver särskilt stöd att alldeles för många barn läser passivt. Elever som läser passivt gör inte syftet med läsningen klar för sig. De övervakar inte sin läsning och försöker inte bedöma om de förstår eller inte förstår. De ställer inga frågor kring texten och har inga strategier för att reda ut oklarheter. De menar att den som inte läser aktivt får svårt att utöka sitt ordförråd och den som inte har ord blir maktlös.