Denna hemsida är inte längre aktiv och agerar enbart arkiv. För att ta del av aktuell information så hänvisar vi till Nya Kvutis
En F-9-skola i Klågerup, kommunens tredje största ort.
”Det är ändå vikten för järnet väger mer på sätt och vis”
Ett vanligt inslag i NO-undervisningen är att utmana elevers missuppfattningar och ersätta dem med nya hållbara insikter som förklarar hur vår omvärld fungerar. Conceptual change, eller begreppsförändring, är ett viktigt verktyg för att skapa varaktig förståelse för naturvetenskapens olika begrepp. Fortsätt läsa Utmana elevers tänkande i naturvetenskap
Vi talar ofta om läslust och i vår klass har vi också infört uttrycket skrivglädje. Vi arbetar med cirkelmodellen och skriver gemensamt och i par, för att lära oss strukturerna för de olika texttyperna och det har lett till skrivglädje, vilja och kunskap att skriva enskilt. Vi har våra textstöd uppsatta i klassrummet och barnen använder sig av dem när de skriver.
I början av terminen fyllde jag en bokhylla i klassrummet med inspirationsmaterial till skrivande och hyllan fick namnet ”Skrivglädje”. Jag ville väcka barnens lust och inspirera dem att ta för sig och skriva egna texter som angår dem. Det här gör vi ett pass i veckan och på elevens val, då en del barn har som mål att öva eller fördjupa sig i en viss texttyp.
Jag lät allt material stå framme i några veckor, för att göra eleverna nyfikna. Många var där och kikade, bläddrade bland bilderna, drog ut lådor, provade stiftpennorna mm. De frågade när vi skulle börja använda materialet och om jag kunde berätta hur det skulle användas. De tog till och med upp det på klassrådet. När det var dags var alla förväntansfulla. Att bygga upp en spänning väcker nyfikenhet och lust.
Fortsätt läsa ”Skrivglädje-hyllan” väcker lust och inspiration
Det finns i grundskolan ett flertal ämnen där begreppen intar en särställning för att eleven ska kunna tillgodogöra sig kunskaperna. Eleven möts av en sal, en lärare, ett ämne där förståelse för ämnets speciella ord är en förutsättning för lärande. Eleven förväntas här använda sig av ord som vanligtvis inte dyker upp vare sig i andra ämnen eller i vardagsspråket.
Vid utvecklingssamtal möts jag ofta av att eleven vill bli säkrare på begreppen i ett eller flera ämnen, kanske NO, kanske SO, ibland matte eller slöjd. Det blir svårare att kommunicera ämnet om inte båda parter behärskar begreppen. Både i mötet lärare – elev men också elev – elev. Begreppen utgör ibland en förutsättning för elevens förståelse av ämnet. Men hur jobbar vi pedagoger för att komma förbi begreppsinlärning som ett hinder istället för som språngbräda till vidare kunskaper?
Vad är det som gör en skola till en skola? En byggnad, lärare och elever. Men vad är det som gör en skola till just den skolan? Det första någon tänker på när man hör namnet. Är det något odefinierbart som “sitter i väggarna” eller finns det andra faktorer som styr?
På Klågerupskolan har vi en skolidrottsförening vars arbetssätt spridits som ett gott exempel. Elever arbetar med elever och driver olika aktiviteter tillsammans. Vi har höstshow, julshow, vårshow och sommarshow under ett läsår där elever uppträder för skola och föräldrar. Vi har engagerade lärare och duktiga elever. Och så har vi musikalen. Detta blogginlägg kommer att handla om nystarten av vår traditionella musikal men även vikten av att bibehålla vissa traditioner.
Skolans uppgift är att göra våra ungdomar till goda samhällsmedborgare. Enligt Lgr 11 ska Skolan i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Det är inget litet ansvar för skolan och det finns knappast bara en metod att tillgå. Det handlar om grundläggande mänskliga egenskaper. Att arbeta mot ett gemensamt mål är ett sätt att även nå individuell framgång på. Fortsätt läsa En känsla av att vara oersättligt viktig
Engagemang som begrepp för att beskriva och diskutera undervisning har varit ett av mina främsta fokus de senaste åren. I takt med att min kunskap ökar börjar slutet också att närma sig.
I min forskarvärld börjar det dra ihop sig och snart har jag hållit på med detta i tre år. Det innebär att mitt 75%-seminarium närmar sig och att mitt arbete så här långt skall läsas av en extern granskare så att det håller måttet. Min avhandlingen kommer att bli en sammanläggning vilket betyder att den kommer att innehålla två vetenskapliga artiklar och en kappa. Kappa innebär att man skriver en sammanfattande introduktion till artiklarna. Just nu har jag en artikel som i stort sett är klar, en artikel som är påbörjad (med lite god vilja kan man säga att den är påbörjad) och en massa överbliven text som skulle kunna utgöra stommen i en kappa. Det känns som att ett berg av arbete ligger framför mig och det är inte en angenäm känsla på något sätt men jag litar på min erfarenheten av att det brukar gå bra. Först och främst vill jag bli klar med min första artikel och skicka in den till den vetenskapliga tidskrift som jag hoppas kommer att publicera artikeln. Att bli publicerad är en lång process. Fortsätt läsa Engagemang, intresse och lärande