Hur jobbar jag för att få eleverna att våga, våga försöka, våga misslyckas för att lyckas? I mitt yrke som språklärare har jag genom åren mött många elever som inte vågar försöka prova på nya saker av rädsla för att göra fel. Det knyter sig så snart något ska produceras i tal eller i skrift. Hur ska de kunna komma vidare och utvecklas i ett språk om de inte kan kommunicera – utbyta information med andra människor i tal eller i skrift? Fortsätt läsa Våga att våga
Kategoriarkiv: Inkludering
Ett inkluderande synsätt handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära.
– tillgänglighet, lärmiljöer och att anpassa undervisningen till eleverna i gruppen
– trygghet, samhörighet och att skapa en positiv atmosfär
– elevinflytande och delaktighet
– att skapa motivation
– bemötande, respekt och förtroendefulla relationer
Alternativa verktyg i skolan
Hur får jag elever i behov av alternativa verktyg, som t ex rättstavningsprogram eller talsyntes för uppläsning av text, att använda dessa? Det är inte alltid verktygen används av elever och som pedagog undrar jag varför det är så.
Mitt i processen – att arbeta med det entreprenöriella lärandet.
Lokalen är bokad, musiken och texterna skrivna, rekvisitan är på gång, alla deltagande inbjudna, ljud, ljus och scen börjar komma på plats, pressen är inbjuden, vi har sjungit, dansat, skrivit, ritat, skapat, frågat, undersökt osv… osv…
Mitt i allt detta går man runt med en evig känsla av att det är något man glömt – och det är det säkert också!
Vårt arbetslag på Baraskolan, Savannen, ska för femte gången sätta upp en musikal med våra 80 elever från F-klass till år 3. Den här gången handlar det om kroppen och vad som krävs för att vi ska Må Bra, vilket också är namnet på vår musikal. I år har vi tagit det hela ett steg längre än tidigare år. Vi har använt oss av samhället runt omkring i lärprocessen och samarbetat med Vårdcentralen Bokskogen, Spångholmsskolans Skolidrottsförening och lokala idrottsföreningar. Vi har också hyrt Kuben som är Baras idrotts- och samlingshall. Onsdagen den 28/1 håller vi öppet hus där Barabor och alla andra intresserade kan komma och titta på inte bara vår musikal, utan även på vad Baras föreningsliv kan erbjuda. Detta är i alla fall vår förhoppning, vi är ju inte där ännu. Fortsätt läsa Mitt i processen – att arbeta med det entreprenöriella lärandet.
När alla pratar och ingen lyssnar
I den läroplan vi har nu trycker man mycket på kommunikation Jag har skrivit om det tidigare i ”vad säger man när man inte vet vad man ska säga” och det är något jag funderar mycket kring i planeringen av min undervisning. Hur ger jag eleverna förutsättningar att öva detta och hur bedömer man kvalitén i det. Om man funderar över ordets betydelse: gemensam, göra gemensamt tycker jag att man kommer en bra bit på väg. Detta är inget man kan lära sig ensam. Jag rekommenderar verkligen boken “Stärk språket stärk lärandet” av Pauline Gibbons om man är intresserad av att läsa om språkutveckling och hur vi kan arbeta med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i klassrummet. Den vänder sig visserligen enligt baksidestexten främst mot andraspråkselever, men jag som undervisar där vi har få andraspråkselever har haft stor nytta av den. Fortsätt läsa När alla pratar och ingen lyssnar
Tjat, tjat och lite tjat till!
Så har halva höstterminen gått och jag har på gott och ont börjat lära känna min etta. En brokig och trevlig klass med 25 elever. Det här med 25 elever går nog bara att konstatera att det är för många i en etta. Inte att man inte hinner med att undervisa för det går om man planerar därefter och forskning visar ju att klasstorleken inte är avgörande för resultatet, men att hinna med individen är svårt. Hur ska man hinna se alla 25 varje dag? Snart får jag plocka fram klasslistan och bocka av att jag pratat med alla mina elever varje dag. Mina tidigare klasser har legat mellan 27 och 18 elever och min erfarenhet har lärt mig att runt 20 är mer rimligt, i alla fall ur perspektivet att ”se” alla. Nu är det dock inte klasstorleken det ska handla om, utan tjat!
Vissa dagar har jag dessa veckor känt mig som den tjatigaste läraren i världen. Med tjat menar jag att säga samma sak om igen och till slut med ett ganska irriterat tonfall. Jag blir så trött på mig själv och undrar om inte mina elever blir det också? Jag vet ju att det inte fungerar, att jag bara borde luta mig tillbaka, följa min plan och ha tålamod. Jag tror lite ligger i att jag med de nya kursplanerna känner en större press att nå resultat och att jag därför snabbt vill nå arbetsro i klassen och få alla mina individer med på banan. Vi (jag i alla fall) pratar ofta om våra små elever som nyfikna och med glittrande ögon. Visst är det så till viss del, men sanningen är ju att vi hos vissa av våra små måste tända glittret för de är inte riktigt där ännu, skolmognad kallas det visst. Nåväl, jag och vi ska dit! Mina elever är indelade i familjegrupper, utifrån Barbro Goldingers tankar, och jag vet ju att om jag bara låter dessa grupper sköta sitt arbete så ökar barnens förmåga till ansvarstagande och att visa hänsyn. Fortsätt läsa Tjat, tjat och lite tjat till!