För flera år sedan satt jag på ett återkopplingsmöte med en psykolog från BUP. Jag gick därifrån ursinnig och otroligt provocerad med psykologens ord ringande i öronen. “Skolan måste vara mer tivoli”. Först flera år senare insåg jag hur rätt hen hade haft. Får se om jag klarar av att förklara hur jag tänker när jag menar att skolan måste vara mer tivoli utan att provocera lika mycket som psykologen gjorde.
Kategoriarkiv: Inkludering
Ett inkluderande synsätt handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära.
– tillgänglighet, lärmiljöer och att anpassa undervisningen till eleverna i gruppen
– trygghet, samhörighet och att skapa en positiv atmosfär
– elevinflytande och delaktighet
– att skapa motivation
– bemötande, respekt och förtroendefulla relationer
Att skapa inre bilder
Att få eleverna att använda inre bilder både när de läser och skriver är ett sätt att utveckla deras läs- och skrivförmåga. De behöver använda sina tankar och upplevelser för att förstå text och uttrycka sig så andra kan känna igen sig i deras texter. Mina elever har under en period fått arbeta med hur de kan använda språket för att skapa miljöbeskrivningar som gör att läsaren kan få egna inre bilder. Vi har arbetat efter en stödmall vi kallar sinnesschema där eleverna får stöd när de ska sätta ord på bilderna som de ser framför sig när de skriver. Det hjälper eleverna att tänka på att det inte bara är synintryck de kan använda när de beskriver en miljö. De får med schemat ett hjälpmedel som gör att de lättare använder alla sina fem sinnen.
TAKK – varför det?
Vad är TAKK?
När talet inte räcker till för att kunna uttrycka sig eller man har svårigheter att förstå det talade språket, kan en Alternativ eller Kompletterande Kommunikation behövas (AKK).
I vår trea kommunicerar vi genom tal, bilder, föremål, skrift, kroppsspråk/gester och tecken som AKK – TAKK. TAKK står för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation.
Jag har varit nyfiken på TAKK i flera år och funderade tidigt på om jag kunde använda det som stöttning, när jag undervisade andraspråkselever, men det blev inte mer än en tanke. Jag fick istället använda mitt kroppsspråk, gester, bildstöd som SymWriter och Pictogram, konkret material och noggrant skriva ner instruktioner mm för att kommunicera på olika sätt. Jag lärde mig också att tala långsammare och våga vänta en stund på ex ett svar. De här olika typerna av AKK har jag haft stor nytta av i min nuvarande klass.
Tydliga och konkreta lektionsmål
I mitt förra inlägg En inkluderande lektion skrev jag om vilken struktur jag brukar ha på mina lektioner. Jag berättade då att de börjar med tydliga, konkreta mål på tavlan. Jag anser att det är viktigt för eleverna att varje lektion veta vad vi ska göra, vad vi ska kunna efter lektionen och hur man visar sitt nya kunnande. Det gör lektionen meningsfull och man får fler engagerade elever. Det blir också en lugnare lektion då fler elever känner sig trygga i vad som ska hända. Mina förväntningar på dem blir samtidigt tydliga.
Värdegrundsarbete med Paddington
Trygghet och välmående tror jag är den absolut viktigaste grunden för en hög måluppfyllelse. Har vi ledsna otrygga barn så spelar det andra vi gör i skolan inte så stor roll. Det blir ändå inte bra. Tolerans för olikheter och alla människors lika värde måste vi i skolan ta på allvar. Eftersom detta står mig nära och karaktäriserar min lärarroll i stor utsträckning så väljer jag att skriva om detta i mitt första blogginlägg.