En beskrivning av Spångholmsskolans systematiska kvalitetsarbete
Goda resultat på bekostnad av mående?
I vårt förra blogginlägg som vi skrev tidigt i höstas kunde vi konstatera att vi som skola trots goda resultat i betyg inte kan vara nöjda. Elevhälsoteamets rutinmässiga enkäter och intervjuer med elever visade nämligen att många av våra elever upplever stress. Flertalet elever har också vänt sig till skolans specialpedagoger och uttryckt att de inte har studiero och inte hinner eller mäktar med. Våra elever har bland annat upplevelsen av att de inte fått tillräcklig undervisning, har mycket prov och att de inte heller vet hur de ska plugga eller vad de ska prioritera. Goda resultat på bekostnad av mående?
I vårt SKA-arbete bestämde vi oss för att jobba för att förändra situationen genom att först försöka ringa in våra problem för att sedan hitta lösningar. Stress kan ju orsakas av många faktorer, inte bara skolrelaterade. Men om det skulle visa sig vara skolrelaterat skulle vi ha möjlighet att agera.
Föreläsning
Personalen på Spångholmsskolan fick under hösten en föreläsning av vår skolpsykolog Louise kring stress och och dess funktioner. Hon gav oss en bredare bild av vad stress kan innebära och hur det kan påverka våra barn i skolåldern och kopplade det till faktorer i deras miljö som kan stressa. En bra grund att stå på i vårt fortsatta arbete.
Stressenkät
Det finns mycket i våra elevers liv som potentiellt kan orsaka stress och allt kan inte heller kopplas till skolan. Vi bestämde oss för att göra en elevenkät avsedd för våra elever med frågor kring stress som berörde både skola och fritid för att se var grunden till elevstressen kunde hittas. Resultatet gav tydliga kopplingar till skolan.
Alla våra elever på skolan genomförde vår elevenkät. I resultatet var det lätt att se vad det var som stressade eleverna. Det skilde sig dock, kanske naturligt, mellan mellanstadiet och högstadiet. På mellanstadiet var det främst stress kring läxor och arbetsklimatet i klassrummet, medan på högstadiet handlade stressen mer om betyg, prov och tydlighet kring detta.
För att eleverna skulle känna sig bekräftade i vad de delgett oss gick vi i klasserna igenom och diskuterade resultatet på klass och stadienivå. Eleverna hade chans att ytterligare reflektera vilket i vissa fall gav oss ytterligare information. Vi förklarade också att vi lärare kommer att jobba för förbättringar. Att kontinuerligt återkoppla vårt arbete till eleverna är viktigt för att eleverna ska känna delaktighet och en tro på att vi jobbar för att det ska bli en positiv förändring.
Elevhearing
För att få en djupare bild av enkäten tog vi fram frågor till vår planerade elevhearing. Dessa genomfördes av rektorerna. Tre slumpmässigt utvalda elever från varje klass representerade sin klass som tillsammans hade förberett sig. De utvalda eleverna fick svara på frågor, diskutera och ventilera. Varje årskurs hade elevhearing tillsammans. Elevhearingarna bekräftade och förstärkte svaren från vår enkät och gav lite mer detaljinformation.
Basgruppsarbete – vårt gemensamma arbetssätt
Vi har haft mycket nytta av våra basgrupper, där vi som personal både hjälpt till att skapa och även efteråt diskutera elevenkäten. I basgrupperna har vi också diskuterat föreläsningar och läst material och arbetet fram förslag till förändringar. Vi är blandade grupper, som består av en mix av lärare som undervisar i olika årskurser och olika ämnen, spec, samt vår elevhälsa. Detta har gjort att vi har fått en gemensam grund att stå på och ett gemensamt mål att sikta mot. Alla strävar mot samma mål som känns betydelsefullt för alla.
Basgrupperna finns till för att diskutera, men även för att lära, utveckla och skapa samsyn.
Konkret beslut – policy kring läxor och prov
Ett första steg i arbetet mot en mindre elevstress kopplad till skolan har nu tagits genom att vi skapat en gemensam policy kring läxor och prov. Denna policy har sin grund i elevhearing och basgruppsdiskussioner där personalen fått ge förslag på hur policyn skulle utformas. Därefter fattade skolans rektorer beslut vilket blev följande:
| 1. Antal läxor och prov per vecka
För åk 4–6: – Max 1 prov/vecka för åk 4-6. (Eventuellt undantag för språkval om det är ett mindre prov). Max 2 läxor/vecka. Vid provvecka endast 1 läxa. För åk 7–9: – Max 2 prov/vecka. Därutöver tillåts en enkel läxa, t.ex. glosläxa. Delprov räknas som ett prov om de rör samma innehåll/ämne. Två olika ämnen får inte ha delprov samma vecka. Vid nationella prov (NP) får Inga andra prov läggas in de veckor NP genomförs. 2. Framförhållning till prov – Provdatum ska vara synligt i Q minst 2 veckor i förväg. Material och information om provets innehåll ska finnas tillgängligt senast 1 vecka innan provtillfället. 3. Informationsplacering: Quiculum (Q) och Classroom Quiculum (Q): Används för översikt och där ska följande läggas in: – Provdatum Q kan innehålla en hänvisning till material i Classroom. Classroom: Används för detaljinformation. Läxor och provtillfällen kan noteras här men ska i huvudsak informeras om via Q. 5. Deadlines – Alla deadlines för inlämningar ska anges i Q och ev. material Classroom. 6. Samplanering och mentorskap – Varje arbetslag ansvarar för att samplanera prov och bedömningar för att undvika krockar. Mentorstid används för att gå igenom kommande veckas prov, läxor och uppgifter. Upptäcker mentorn ett fel eller otydlighet som tar mentorn kontakt med ansvarig lärare. |
Nästa steg i vårt arbete blir att fokusera på själva undervisningen och hur vi lärare genom god undervisning kan minska stressen hos våra elever. Att tillsammans hitta vägar till möjliga förbättringar i undervisningen utifrån det som eleverna i enkäten upplevt som stress-skapande kommer att bli aktuellt.
Vi kommer att utgå från ”de fyra benen” – ledning, stöttning, tydlighet, kognitiv aktivering (utmaning), som enligt forskning är grundläggande principer för god undervisning. Något som förstelärare och rektorer jobbat med på “förstelärarträffarna” under läsåret som gått.
Sammanfattning
Trots goda betyg upplever många elever på Spångholmsskolan stress, ofta kopplad till skolarbetet. Enkätresultat och elevhearing visade att elever saknar studiero, har svårt att prioritera, och känner oro över läxor och prov. Skolan har därför tagit fram en gemensam policy för att minska stressen, bland annat med tydligare planering och begränsningar av prov och läxor. Nästa steg i arbetet är att tillsammans förbättra undervisningen genom fokus på ledning, stöttning, tydlighet och utmaning, något som vi ser som fyra viktiga ben för god undervisning. Samtidigt ska vi se till att hela tiden ha eleverna med på det vi jobbar med.
Tillsammans mot ett gemensamt mål!
Legitimerad lärare i åk 3–9 i svenska, historia, religion, samhällskunskap och geografi. Arbetslagsledare för arbetslag 7–9.
