Min lärarstudent och jag sitter i arbetsrummet efter dagens lektioner och reflekterar över skoldagen. Hon berättar att hon inte alls är nöjd med dagens mattelektion.
-Alltså jag fattar inte…. Varför fungerar högläsningen så bra i klassen? Eleverna har så bra fokus och är “med”, men sen när jag har matte så “tappar” jag dem. Vad är det som händer? Varför blir det så?
Det är en fröjd att få handleda och utvecklas tillsammans med lärarstudenter som är så reflekterande och kloka. Efter att ha funderat vidare lite mer tillsammans, kom vi fram till vad vi tyckte var både intressant och det bästa: vi frågar eleverna!
Dagen därpå bjöd lärarstudenten in eleverna till ett samtal som skulle äga rum under slutet av dagen. Samtalen genomfördes i halvklass. Hon ställde då frågan:
-Jag skulle behöva er hjälp med en sak. Jag undrar varför det är skillnad på studieron under högläsningen och mattelektionerna?
Eleverna svarade att de själva också märkt skillnad på lektionerna och att de visste varför det blev så. De berättade för lärarstudenten att hennes genomgångar på matten var alldeles för långa. Tillsammans pratade de om hur lång en genomgång bör vara och bestämde sig för att göra dessa justeringar framöver. Lärarstudenten berättade också om vilka förväntningar hon har på eleverna, till exempel att de räcker upp handen när de vill säga något. I samtalet kom det även fram att eleverna tycker om att arbeta tillsammans med matteuppgifter. Både lärarstudenten och jag var ganska upprymda av elevernas engagemang och deras kloka svar. Kan det vara så här enkelt – att bara fråga eleverna?
Pedagogiskt utvecklingsmöte – SKA-mål
Efter lektionen var det dags för onsdagens pedagogiska utvecklingsmöte. Under mötena arbetar vi med modulerna i “Specialpedagogik för lärande” från Skolverket/SPSM. Detta för att vi: I juni 2024 ska vi ha skapat samsyn gällande betydelsen av elevens ansvar och inflytande av sin utbildning.
Temat för dagen är “samtal mellan lärare och elever”. Så passande!
Träffen inleds med en väldigt intressant film om kvalificerade samtal. I filmen visar två högstadielärare hur de i små grupper genomför samtal med tydligt syfte. Genom dessa samtal får pedagogerna värdefull information om elevernas kunskaper, styrkor och utmaningar i lärandet. Matte/NO-läraren Pernilla berättar att hon tycker det är spännande att prata med eleverna och att det där kommer fram tips på hur hon kan förbättra undervisningen och förstå eleverna bättre. I filmen diskuterar hon och eleverna huruvida de vågar ställa frågor i klassen och eleverna får ge tips på hur hennes genomgångar kan bli tydligare.
I den andra delen av filmen får vi möta idrottsläraren Karl. Han samtalar med några ungdomar som har svårt att delta i idrottsmomenten dans och orientering. Eleverna har väldigt kloka tankar och kommer med konstruktiva förslag på justeringar som skulle kunna leda till att de kan våga vara med på lektionerna. Dessa förslag tar Karl gärna emot.
Min erfarenhet är att det ofta finns helt andra anledningar, än de vi pedagoger tror, till att eleverna inte vill delta eller inte kan utföra sitt arbete. Genom samtal av det slag som visas i filmerna tror jag också att det är lättare för eleverna att förstå att “vi är på samma sida”, att lärare och elev vill nå samma mål.
För att se filmen om kvalificerade samtal: (10 minuter) Samtal mellan lärare och elever
Efter filmen diskuterade vi i kollegiet om dessa kvalificerade samtal är något som skulle kunna användas i våra undervisningsgrupper F-3. Några i kollegiet sa att det kan fungera med högstadieelever, men att våra elever är för små för att kunna reflektera på det sättet. Då var det intressant att lärarstudenten kunde berätta om sin erfarenhet i klassen. Det går faktiskt hur bra som helst – även med yngre elever!
Teori
Till nästa pedagogträff fick vi i uppgift att läsa texten “Samtal mellan lärare och elever”, från Skolverket, skriven av Ulf Jederlund och Lillemor Aneer. I den får vi bland annat veta hur man lägger upp samarbetsbaserade ömsesidiga samtal, en vidareutveckling av kvalificerade samtal. Här nedanför följer en sammanfattning av dessa steg.
Förberedelse
Inledningsvis bjuder läraren in eleverna till ett möte på en bestämd plats för att prata om något specifikt. Ju tydligare syftet är desto lättare för eleverna att förbereda sig inför samtalet.
Empatisteget
I det första steget ställer läraren öppna frågor för att inleda samtalet och skapa en öppen dialog. Frågor som inledas med till exempel:
- Jag har lagt märke till att…..
- Jag skulle vilja förstå bättre….
För att hjälpa eleven att utveckla sin berättelse ställer läraren följdfrågor. När läraren har fått elevernas perspektiv upprepar läraren elevens ord och sammanfattar berättelsen. Läraren kontrollerar med eleven att den har uppfattat situationen korrekt.
Ömsesidig definition av perspektivet
I det andra steget berättar läraren om sitt pedagogiska perspektiv och detta kan t ex låta så här:
- Jag oroar mig för hur du har det med kamraterna.
- Mitt problem är att jag kan inte hjälpa dig med uppgifterna när du är så mycket frånvarande.
- Jag behöver förstå varför jag inte lyckats förklara de här begreppen så att ni kunnat använda dem bättre i era texter.
Författarna skriver att det kan vara värdefullt för eleverna att få insikt i att läraren har egna upplevelser och känner sig berörd, engagerad eller utmanad.
Inbjudan till förändring/lösning
Ibland kan läraren fråga eleven om den kan komma på ett förslag om vad som kan göras för att hjälpa båda parter.
I texten finns även ett autentiskt samtal nedskrivet.
Aktivitet/Uppgift
Till varje modul ska vi genomföra en aktivitet i våra klasser. Uppgiften denna gång var att genomföra ett samarbetsbaserat ömsesidigt samtal med en elev eller en grupp elever. I diskussionerna med eleverna om undervisningen kom dessa reflektioner fram.
- Det lärarna tror är tydligt är inte alltid tydligt för eleverna.
- Eleverna tycker om när det finns instruktioner på tavlan, gärna som bildstöd.
- Lärarnas genomgångar är ibland för långa.
- Ibland går lärarna igenom många moment samtidigt.
- Det är bra om vi väntar med att ge ordet till eleverna – vissa elever vill ha längre betänketid.
Avslutning
Hur gick det då? Var det en “quick-fix” och alla lärare och elever på Roslättsskolan är nöjda med sina lektioner i resten av livet nu? Nej, riktigt så enkelt är det inte. Vi har tagit ett första steg som innebär att lärare och elever har hittat en metod för att samtala om undervisning. I vår klass märker vi lärare att elevernas motivation till lärande ökar när de får ha inflytande över hur undervisningen utformas. Responsen som kommer fram i samtalen ger också oss pedagoger en möjlighet att utveckla och förbättra vår undervisning. En av pedagogerna på skolan uttryckte det så här:
-Jag trodde att jag var supertydlig, men det var jag tydligen inte. Det märkte jag när jag frågade eleverna.
I vårt klassrum märker min lärarstudent och jag att de flesta av elevernas önskemål går att genomföra och att de faktiskt förbättrar studieron. Vi märker också att eleverna blivit mer medvetna om sitt eget ansvar (som vi naturligtvis behöver påminna om ibland) under samtalen om undervisning.
Denna metod och förhållningssätt vill vi ska bli något som genomsyrar hela vår verksamhet och inte bara vara en engångsföreteelse under modularbetet. Lyckas vi med detta är vi på god väg att skapa den samsyn gällande betydelsen av ansvar och inflytande över sin utbildning som vi önskat i vårt SKA-mål. Frågan hur detta ska göras diskuteras just nu i skolans utvecklingsgrupp. Ett förslag är att vi gör en sammanställning över metoder vi har lärt oss under “Specialpedagogik för lärande” i form av en verktygslåda. Dessa verktyg kan sedan användas i vårt fortsatta utvecklingsarbete.
Att fundera vidare på:
- Hur ger du dina elever ansvar och inflytande över sin utbildning?
- Kan du använda dig av “kvalificerade samtal” i din elevgrupp?
Beskrivning