Jag vill berätta för dig om hur vi på Kyrkskolan -tillsammans genomförde ett läsprojekt med fokus högläsning.  I ettan läste och arbetade vi med sagor i olika stilar.

Liselott Larsson (spec. ped.) berättar hur det började:

 Vi ville ge ett brett spann av idéer och på helklassnivå. Vi ville belysa den tidiga läsinlärningen och få  med alla på tåget, de som redan kan och de som är precis i början. Då kan vi göra så att fler barn får upptäcka den nya världen av att vara en läsare!

Spec gav under hösten 2023 en föreläsning med information om högläsningens positiva effekter på barns språk, fonologisk medvetenhet, förståelse och ordförråd. Vid detta tillfälle lyftes vad olika forskningsrön påvisar kring högläsningen och att det är en gynnsam aktivitet för alla barn oavsett deras läsförmåga.

Isabella Wannstam (spec. lärare) om syftet med högläsning:

Då högläsning är en av de mest språkutvecklande aktiviteterna i skolan var syftet att inspirera och lyfta vikten av att involvera eleverna under högläsning.  Högläsning berör barn emotionellt och bidrar till positiva läsupplevelser, vilket ger förutsättningar till utvecklingen i läsinlärning. Högläsning ska syfta till en lärandesituation som ger barn erfarenheter och kunskaper om det som finns i litteraturen, men även leda till att väcka barns läsintresse. På en kompetensutvecklingsdag  i januari gavs en föreläsning gällande arbetet kring läsning och högläsning och lärarna fick prova på hur man kan arbeta med eleverna under en högläsning. 

Både spec och lärarna brainstormade sedan gemensamt kring hur ett läsprojekt skulle kunna genomföras på skolan så att alla kände att vi gör det här ihop. Olika förslag bollades fram och tillbaka och vi kom fram till att alla elever skulle få med sig en egen bok (“50 länder på en förmiddag”  gratis bok) hem efter projektets slut. Vi kom överens om att arbeta med lästemat från vecka 3 fram till sportlovet. Vi ville involvera både köket och de estetiska ämnena. De lärare som ville skulle genomföra Bravkod under minst två veckor i helklass.

Arbetslagen fick sen planera vidare utifrån sin årskurs och elevgrupp. Vi ville ha en gemensam avslutning.

 

Skolans gemensamma aktiviteter

Vecka 3 hade skolan en gemensam uppstart i idrottshallen. Barnen fick information om och syftet med lästemat. Bibliotekarien läste högt ur en bok, vi sjöng Världsdelssången tillsammans. Spec – lärarna hade klätt ut sig till djur från olika världsdelar som barnen fick gissa varifrån de var.

På musikundervisningen fick barnen lära sig  Världsdelssången. Den sjöng hela skolan vid uppstarten av projektet.  Idrottsläraren lärde eleverna lekar från olika länder och visade på Google maps vart leken kom ifrån. Klasserna fick också samtala om att många lekar faktiskt påminner om de lekar vi här i Sverige leker. Köket serverade mat inspirerad från olika länder under dessa veckor. Bibliotekarien plockade fram böcker från olika länder så det skulle vara lätt att hitta och låna för barnen.

Åk 2 och 3 vävde in läsning med boken ”50 länder på en förmiddag”, med litteratur kopplat till No- och So-områden som redan var planerade för perioden mellan jul och sportlov.

Sista veckan gjordes en gemensam utställning där varje klass fick visa delar av sitt arbete och spec. Vi hade fixat dricka och popcorn att ha medan vi minglade och tog del av varandras arbete.

Vi i ettan

Vi som undervisar i ettan tyckte att boken ”50 länder på en förmiddag” skulle vara lite för svår för flera av våra ettor att jobba med så vi valde ett annat spår, men precis som alla elever, fick våra barn med sig boken hem efter avslutat projekt.

Vi vet att högläsning av sagor bidrar till språkutvecklingen. Den bidrar också till att barns fantasi och föreställningsförmåga utvecklas i tidig ålder. I sin tur kan det påverka barns förmåga att uttrycka sig i tal och skrift samt till att förstå sin omvärld.

Vi ville ge våra ettor kännedom om de mest välkända sagorna, en gemensam upplevelse av högläsning och att barnen skulle få bada i olika sorters läsning och njuta av berättelser extra mycket under läsprojektet. När vi planerade vidare var vi överens om att dessa veckor skulle innehålla intensivläsning (BRAVKOD) Vad är bravkod?  för att på ett väldigt konkret sätt visa eleverna att det med enkla medel går att träna upp läshastigheten på bara 2 veckor.

 

 

Vidare ville vi uppmärksamma barnen på likheter och skillnader mellan olika sorters sagor och berättelser, på sagors uppbyggnad och framför allt njuta av högläsning ur folksagor, konstsagor, fabler, berättelser från andra kulturer och länder. Sista veckan skulle våra ettor få skriva sina första egna sagor med hjälp av allt de lärt sig under de här veckorna.

Första veckan var det folksagor som stod i centrum. Klassrummen var fyllda av böcker från biblioteket som barnen kunde plocka fram och läsa i, både enskilt och tillsammans med en kompis. Jag hade valt ut ca två sagor per dag att läsa ur och undervisa om. Bilderna scannade jag in i förväg så barnen kunde följa berättelsen på TV´n. Jag ville efterlikna en mysig stund som man annars har hemma i soffan då barnen kryper upp intill en när man läser för att få se på bilderna, och vi pratade tillsammans om innehållet. Vi släckte ner i klassrummet och jag tände ett stearinljus för att höja mys – faktorn. För att spara rösten hade vi kollegor letat upp sagor på nätet  Sagopalatset, Sagor youtube, där andra läst högt, för att kunna varva med när rösten blev trött. Vi pratade om folksagans särdrag och de följande veckorna jämförde vi dem med kommande genrer. Samma upplägg användes när vi sen veckan efter utforskade konstsagan. Sen blev det fablernas tur och näst sista veckan sagor från olika länder.

 Övrigt innehåll dessa veckor:

• Isabellas introduktion till högläsning (Trollets hjärta) även till veckans läsläxa och andra sagor
• bildpromenad – bilder + text – strippar – vilken ordning kommer sagan i? Återberätta för varandra.
• parläsning – läsläxa + sagor
• gruppläsning
• högläsning på roliga sätt, golvet, under bänkar, i soffan

När barnen sedan utvärderade projektet berättade de att de tyckt det varit mycket roligt. Framför allt tyckte min klass om att få höra sagor från hela världen och att få skriva sina egna sagor. De älskade alla vackra bilder i böckerna. De var också imponerade över att de höjt sin läshastighet så tydligt under veckorna med BRAVKOD – träningen.

Att fundera vidare på:

• Hur ser högläsningen ut i ert arbetslag?
• Vilket syfte har högläsningen på er skola?
• Vilka effekter ser du av högläsning i din klass?

Läs mer:

I årskurs ett arbetar jag  tydligt och strukturerat med läsundervisning, barnen får kunskap om alfabetet, kopplingen mellan grafem-fonem och lässtrategier. Minst tre gånger i veckan – helst fyra – undervisar jag i lässtrategier. Jag utgår från materialet En läsande klass -ett material jag med framgång använt i många år. Lässtrategierna symboliseras på ett enkelt sätt med läsfixare. Metoden är utarbetad utifrån forskningsresultat kring RT.

”Lässtrategiprogrammet Reciprocal teaching (RT) hör till de program som visar en stabil och starkt positiv effekt på läsförståelsen.”

(Skolforskningsinstitutet 2019, s71)

Alla lärare på Kyrkskolan undervisar i lässtrategier och vi har på flera KUdagar genom åren lyft exempel på hur en sån undervisning kan se ut, samt vad ny forskning visar. På vår skola har vi bestämt att arbetssätt och materialet från ”En läsande klass” ska utgöra en av stommarna i läsundervisningen.

Forskning kring undervisning av lässtrategier.

”Vikten av att undervisa i en repertoar av strategier.

För att eleverna ska kunna använda lässtrategier flexibelt och medvetet, behöver undervisningen vara strukturerad kring en repertoar av strategier som eleverna sen kan välja fritt från i relation till specifika texter. Undervisningen ska även inkludera elevernas utprovning och användning av lässtrategier.”

(Skolforskningsinstitutet 2019, s72)

”Vikten av att använda strategier effektivt och medvetet

Studierna visar tydligt att det inte bara är valet av lässtrategier som påverkar elevernas läsförståelse, utan också elevernas förmåga att använda de aktuella lässtrategierna effektivt, medvetet och ändamålsenligt. Detta resultat är genomgående i materialet, och är det starkaste sambanden som de ingående studierna uppvisar.”

(Skolforskningsinstitutet 2019, s73)

Referenslista:

Skolforskningsinstitutet  (2029) Läsförståelse och undervisning om lässtrategier. Systematisk översikt