Etikettarkiv: Aktivera eleverna

Goda förutsättningar för framgångsrik matematikundervisning

Vi har nyligen genomfört de nationella proven i matematik för åk 3. Utfallet och resultatet blev mycket bra. Vårt förhållningssätt kring förberedelserna inför provet har varit att se de nationella proven som en naturlig del i undervisningen, inte som ett enskilt och isolerat mål i sig. Det goda resultaten förvånar inte oss. Vi har lyckats att lyfta våra elever till en högre nivå. Efter utvärdering av förberedelser, genomförande och resultat har vi kommit fram till en antal faktorer som möjliggjort det goda resultaten på proven och den höga kunskapsnivån. De faktorer vi kom fram till presenteras i detta inlägget.

  • Prata matematik
  • Skriftliga räknemetoder
  • Repetition – remsor
  • Dubbel bemanning
  • Problemlösningar

Fortsätt läsa Goda förutsättningar för framgångsrik matematikundervisning →

The Eye of the Wave… Hur långt vågar man gå?

Det nästan lyser I ögonen på mina ungdomar när de hoppar upp från sina platser, står i givakt och levererar korta precisa svar på mina ställda frågor. ”Mister Larsson, I am fifteen years old.” Taket nästan lyfter när 25 tonåringar skanderar mottot STRENGTH THROUGH DISCIPLINE. En del elever hälsar mig i korridoren med vår ”hemliga” salut. Jag själv bara njuter. Det är precis detta jag är ute efter. Nu börjar det…

Om du hoppar in och läser denna blogg vore det bra om du först läser bakgrunden i mitt förra blogginlägg.

Nej, det är inte särskilt realistiskt att tro att man som lärare i en svensk skolan 2017 kan kopiera och genomföra Jane Elliotts och Ron Jones experiment i sitt klassrum. Utmaningen är att försöka komma så nära känslan bakom och förståelsen kring den bakomliggande grundidén. Det är ett mycket tacksamt tema eftersom det i grunden handlar om hur vi människor fungerar. Genomförs det på ett genomtänkt sätt blir svårt för eleverna att inte fundera kring hur de själva hade agerat i en liknande situation. Fortsätt läsa The Eye of the Wave… Hur långt vågar man gå? →

Begreppsträning

För att förstå en text bör 95 % av orden vara kända för eleverna menar Inger Lindberg & Sofie Johansson Kokkinakis.

65 % av orden i de flesta texter som eleverna möter är flertydliga.

För att förstå en text fodras det mycket av elevers faktiska ordförråd, förmåga att tyda synonymer och att kunna hitta rätt sammanhang. Annars kan det leda till potentiella problem i de texter eleven möter och det vill vi undvika i högsta grad! Därför ställs det nödvändigtvist krav på oss som jobbar som lärare att jobba med språket i alla ämnen för att ge eleverna en chans att utvecklas så långt som möjligt. I detta blogginlägg ska jag berätta hur jag arbetar med begrepp och få dem i ett sammanhang.

Fortsätt läsa Begreppsträning →

Att få eleverna att vara bekväma i det obekväma

Astrid Lindgren är en av våra främsta författare genom tiderna. Det har kommit många visa uttryck från henne. Det finns nästan ett passande Astrid-citat till varje tillfälle. I Lotta på Bråkmakargatan hör vi pappa säga när han mindre lyckat försöker sig på att fiska. “Tålamod är en fiskares bästa vän”. Jag lånar ofta in just det citatet in i klassrummet. Jag menar nämligen att tålamod även är en skolelevs bästa vän. Detta gäller i allra högsta grad i matematiken.

Fortsätt läsa Att få eleverna att vara bekväma i det obekväma →

Sekvensbilder – informationsklyftor, stöttning och språklig förhandling

Språkutvecklande grupparbete som stöd för berättande och skrivande

Jag vill skapa meningsfull interaktion mellan barnen och planera för att det språkliga utflödet blir så bra kvalité på som möjligt. Därför behöver arbetet vara genomtänkt och följa en viss struktur med tydligt syfte.

En modell som jag använder, har jag byggt upp kring sekvensbilder. Mitt syfte är att stötta det muntliga berättandet och det gemensamma skrivandet – här av en berättande text. Modellen passar lika bra i andra ämnen ex i de naturorienterande ämnena, med bilder som beskriver ett händelseförlopp tex grodans livscykel.

Fortsätt läsa Sekvensbilder – informationsklyftor, stöttning och språklig förhandling →