I skolan arbetar vi mycket med att utveckla våra elevers läsförståelse. Då arbetar vi oftast med skönlitterära texter, att läsa och arbeta med faktatexter får ofta en undanskymd plats i klassrummet. Kan du säga någon författare till en skönlitterär text? Säkert flera. Kan du säga några författare till faktatexter? Inte så många kanske. Jag har läst boken Att läsa fakta texter – undervisning i kritisk och reflekterande läsning av Adrienne Gear och den har gett mig många aha-upplevelser angående de olika texterna vi använder oss av i skolan och i vardagen. 
I boken presenteras ett sätt att undervisa i läsförståelse som fokuserar på att eleverna ska vara uppmärksamma på sitt eget tänkande när de läser. Det ger dem en möjlighet att hitta mening i texterna de läser med hjälp av sina egna idéer, erfarenheter och bakgrundskunskap.
Kategoriarkiv: Synligt lärande
I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande
Hinken
Vad är det som gör att elever blir engagerade på en lektion och innebär det automatiskt att de lär sig något? Jag tror alla lärare har några favorituppgifter som man tycker är extra bra och som man gärna gör från år till år. Jag har det i alla fall. Uppgifter där man känner hur eleverna blir engagerade och nyfikna. Där alla deltar aktivt och efterfrågar mer. Det är roligt med sådana lektioner, men innebär det automatiskt att eleverna har lärt sig något? Kanske inte, men kanske har de där lektionerna ett syfte i alla fall, för att väcka lust för ett ämne. Räcker det för att jag ska fortsätta att göra den? Fortsätt läsa Hinken
Effektiva lärstrategier och Quizlet
Vad som är mer eller mindre effektiva lärstrategier har varit på tapeten den senaste tiden och en gammal strategigoding som blivit aktuell igen är den att använda sig av flash-cards. I detta inlägg tänkte jag reflektera lite över aktuella rön runt effektiva lärstrategier som till exempel just flash-cards samt tipsa om ett digitalt verktyg för att arbeta med flash-cards och med att repetera det som ska läras in vid flera tillfällen, nämligen en sida som heter Quizlet.
På skolverkets hemsida publicerades nyligen artikeln Effektiva lärstrategier ett viktigt uppdrag för skolan som handlar om skolans uppdrag att utveckla elevers förmåga till effektiva lärstrategier. Fortsätt läsa Effektiva lärstrategier och Quizlet
Padlet – ett verktyg som skapar delaktighet
Vi inledde terminen med att få Chromebooks i betydligt större mängd än tidigare. Det har lett till att jag den här terminen återupptagit mitt intresse för att använda digitala verktyg i min undervisning. Jag har bland annat använt mig av webbresursen Padlet. Padlet är en digital anslagstavla. Språkläraren och författaren Patricia Diaz beskriver padlet här. Du kan också se UR:s filmklipp om hur man kan arbeta med Padlet och språkutveckling.
Hur har jag använt mig av Padlet med min årskurs två?
Jag har arbetat med Padlet inom tre olika områden: problemlösning, läsförståelse och klassråd. Fortsätt läsa Padlet – ett verktyg som skapar delaktighet
Bedömning för lärande
En del lärare säger att de gör en bedömning hela tiden när eleverna visar och gör saker. Jag planerar in särskilda bedömningsuppgifter i mina pedagogiska planeringar. För mig handlar det om att skilja på övningstillfälle och bedömningstillfälle. Det gäller ju att eleverna hinner växa lite mellan varje gång jag som lärare ska mäta hur långa de blivit. Syftet är också att komma bort från ”magkänslan” i bedömningen.