Skolans traditioner är precis som den organiserade rastverksamheten, fadderverksamheten och eventuella gemensamma temadagar över klass- och årskursgränser en viktig del av skolans trygghetsarbete. Om än kanske inte lika uppenbar. Kanske är så att vi inte heller alltid tänker på traditionerna som en del i vårt trygghetsarbete och därför inte fullt ut utnyttjar potentialen i dem som trygghets- och vi-skapande aktiviteter. Skolans traditioner är nämligen i sin bästa form aktiviteter som skapar relationer och stärker vi-känslan och gemenskapen på skolan. Fortsätt läsa Traditioner som bidrar till trygghet och vi-känsla
Kategoriarkiv: Spångholmsskolan
En 4-9-skola i Bara, kommunens näst största ort.
Läsning på schemat – inte bara för läsningens skull
Läsning måste få ta tid, eller kanske rättare sagt ges tid i skolan. I dagens skola, där det finns en ständig stress över allt som ska hinnas med och allt som ska bedömas, kan det för många kännas som slöseri med tid att ge just tid till läsning under lektionstid. Ett fenomen och ett problem som jag i högre utsträckning upplever på högstadiet där man som lärare endast träffar sina elever ett fåtal gånger per vecka. Erfarenheten säger mig också att läsläxor aldrig kan ersätta läsningen i skolan eftersom det alltid finns någon eller några som glömmer eller inte “hinner” öppna boken. Läsningen måste alltså få ta, eller rättare sagt ges tid i skolan. Först då visar vi eleverna hur värdefullt det är att läsa och vi ger dem också möjlighet att upptäcka böckernas värld. Fortsätt läsa Läsning på schemat – inte bara för läsningens skull
Ämnessamtal – ett sätt att utveckla utvecklingssamtal.
Utvecklingssamtal har i sin traditionella form ibland bäddat för frustration hos såväl föräldrar som lärare. Om man velat prata om matten och mentorn som håller i mötet är lärare i svenska har det kunnat bli bekymmersamt för alla inblandade. Utvecklingssamtal är precis som det låter, till för elevernas utveckling och information kring denna. I många fall har de alltså innehållit “vita” fläckar. En enskild lärare kan förstås inte ha koll på alla ämnen. All önskad info har därför inte alltid funnits på plats och då är det ju i slutänden eleven som hamnar i kläm. Det var bland annat detta vi ville åt när vi började arbetet med att gå från “utvecklingssamtal” till “ämnessamtal” på Spångholmsskolan.
Vi tänkte om. Fortsätt läsa Ämnessamtal – ett sätt att utveckla utvecklingssamtal.
Erfarenheter från utbildning vid Vad Vashem, Jerusalem. Del 1
Jag befinner mig i skrivande stund i Jerusalem. Här är jag i syfte att förkovra mig i judisk historia och judiskt liv vid Yad Vashem, The World Holocaust Remembrance Centre som är Israels myndighet, monument, arkiv och forskningscentrum för ”hågkomst av Förintelsens offer och hjältar”. Här har vi dagligen fått lyssna till forskare som pratat om olika perspektiv och aspekter av Förintelsen och hur vi kan forma vår undervisning för att öka kunskapen om densamma men också för att förstå mänskliga mekanismer som gjorde Förintelsen möjlig. Fortsätt läsa Erfarenheter från utbildning vid Vad Vashem, Jerusalem. Del 1
Rättvisande, likvärdiga och rättssäkra betyg för eleverna – genom ökad kunskap och samsyn hos lärarna
Vi, personalen på Spångholmsskolan, gläds gemensamt åt Lgr 22 – att elevens sämsta bedrift inte längre ska fastställa hela betyget. Nu ska istället lärarens helhetsbedömning få avgöra. Äntligen kan, och ska, lärarens totala bedömning ge en mer rättvis bild av elevernas kunskaper vilket förhoppningsvis flyttar fokus från de gamla kunskapskraven till just elevernas kunskap. Vi kan i förlängningen även låta eleverna få uppleva att de inte är i skolan för att bedömas utan för att lära. I bästa fall kan vi samtidigt få bort betygsstressen. Visst är betygen viktiga, till exempel för att eleverna efter årskurs 9 ska kunna få en behörighet till gymnasiet, men framförallt är det väl för att följa elevernas kunskapsutveckling samt för att utvärdera och för att ytterligare utveckla undervisningen? Fortsätt läsa Rättvisande, likvärdiga och rättssäkra betyg för eleverna – genom ökad kunskap och samsyn hos lärarna