Från och med 01-07-2018 börjar de reviderade delarna om ”Digital kompetens” i Lgr 11 gälla på skolor runt om i Sverige. På Baraskolan har vi lagt en del av vårterminens fortbildning på att fördjupa våra kunskaper om vad det kan innebära för vår verksamhet. Fortsätt läsa Vi skapar förförståelse för programmering i åk 3
Kategoriarkiv: Skola
Huvudkategori för skolorna
Utveckla elevernas multilitteracitet genom det vidgade textbegreppet
Svenskämnet och de nationella testkrav som finns inriktas fortfarande främst mot läsning och skrivning av tryckt text men de verkliga kraven på våra elever är större än så. I en medierik miljö krävs det att våra elever även får utveckla förmågan att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer, får kunskaper i att både kunna tolka, förstå och analysera texter och texttyper som ligger i det vidgade textbegreppet. Text, ljud, bild och film påverkar varandra på många olika sätt och det är viktigt att våra elever får utforska hur dessa på olika sätt kan samverka. Viktigt då det bl a ger fler möjligheter att tolka och försöka förstå omvärlden.
I detta blogginlägg kommer jag att berätta om hur jag arbetat med produktion av boktrailers, analys av film och bok samt skapande av text till musikvideo, metoder för att utveckla elevernas litteracitet.
Fortsätt läsa Utveckla elevernas multilitteracitet genom det vidgade textbegreppet
Programmering 2.0
I den reviderade LGR 11 som börjar gälla från höstterminen 2018 har digitaliseringen i skolan lyfts fram tydligt. Tittar vi närmare på LGR 11 ser vi att programmering skrivs fram på flera ställen.
Matematik åk 1 – 3 Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.
Matematik åk 4 – 6 Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.
Matematik 7 – 9 Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning. Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i olika programmeringsmiljöer.
Teknik 1 – 3 Föremål som styrs av datorer. Att styra föremål med programmering.
Teknik 4 – 6 Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med
programmering.
Teknik 7 – 9 Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering.
Detta är bara en liten del av de förändringarna som finns i läroplanen. Men hur kan vi arbeta med detta och hur får vi eleverna i skolan att lära sig programmeringen. Fortsätt läsa Programmering 2.0
Lektionsobservationer och kollegialt lärande
Sedan en tid tillbaka har vi på min skolenhet arbetat med lektionsbesök som en del av det kollegiala lärandet. För oss var det viktigt att vi lärare fick stor frihet att själva avgöra vilket område vi ville arbeta med och vad i den egna undervisningen som skulle observeras. Vi ville även att lektionsobservationerna skulle systematiseras därför bestämde vi oss för en modell liknande den som går att hitta här. Lektionsbesöken ska utgå från skolans prioriterade utvecklingsområden, bedömning, språkutveckling, IT som pedagogiskt verktyg och studieteknik. Utifrån dessa områden har vi de senaste tre åren läst en hel del forskning och annan pedagogisk litteratur. Att nu föra in lektionsobservationer kompletterar litteraturstudierna och öppnar upp för mer undervisningsnära arbete.
Kreativ teknik
För 2 år sedan gick jag en fortbildningskurs i teknik, 7,5 hp och där fick jag lära och prova på att bygga egna tekniska konstruktioner och göra egna modeller där man visar hur tekniska produkter och system fungerar. På min skola har jag teknikundervisning i elevernas vanliga klassrum, vilket gör att det behöver fixas en hel del material och att det lätt blir lite rörigt när vi har ett kreativt teknikprojekt. Däremot är arbetsglädjen och lärandet stort så det får överväga. Jag tänkte lite kort dela med mig av några olika praktiska teknikprojekt som mina elever gjort eller som jag fick med mig från kursen.
