God undervisning för mig är när det är driv i lektionen. Det ska inte bara var jag som pratar. Det ska inte vara jag som lär ut och de som tar emot. Jag vill leda lärandet, men inte enbart vara en förmedlare av kunskap. Jag arbetar mycket när jag tar emot en ny grupp med att skapa ett klimat där vi lär tillsammans och där det är tillåtet att vara i “lärandet”. Det låter självklart att vi är i skolan för att lära, men många elever ger uttryck för att de tror att vi är i skolan för att bevisa att vi kan. Från att tidigare bara undervisat på mellanstadiet undervisar jag nu både på mellanstadiet och högstadiet. Det är mycket som skiljer och vi har mycket att lära från varandra. Jag blir än mer medveten om att undervisa hållbart. Med det menar jag att ge modeller som fungerar hela vägen och förbereder eleverna för nästa steg. På högstadiet får jag ofta frågan i undervisningssituationer “går det här på betyget?” Flera elever uttrycker nästan ovilja att testa svårare/utmanande/nya saker av rädsla för att misslyckas och få sämre betyg. Det är främmande tankesätt för mig och det går trögare än vanligt att få eleverna att släppa garden och våga ge sig ut på okända marker. Det blir min utmaning.
Kategoriarkiv: Klågerupskolan
En F-9-skola i Klågerup, kommunens tredje största ort.
Genrepedagogik och cirkelmodellen – att utmana och stötta
”Idag ska vi skriva sagor. Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Fokus låg på lust, fantasi och skrivregler, men för att kunna skriva behövs så mycket mer. Framförallt behövs stöttning, ett ämnesspecifikt ordförråd, återkoppling och strukturer för skrivande.
Barnen ska i årskurs 1-3 möta flera olika texttyper; berättande, poetiska, beskrivande och instruerande. Att explicit undervisa om olika texttyper och hur de är uppbyggda är den del av genrepedagogiken. Genre är här lika med texttyp och inte bokgenre, som man kanske annars tänker på. När man undervisar i genrepedagogik använder man ofta cirkelmodellen.
Fortsätt läsa Genrepedagogik och cirkelmodellen – att utmana och stötta
Våga att våga
Hur jobbar jag för att få eleverna att våga, våga försöka, våga misslyckas för att lyckas? I mitt yrke som språklärare har jag genom åren mött många elever som inte vågar försöka prova på nya saker av rädsla för att göra fel. Det knyter sig så snart något ska produceras i tal eller i skrift. Hur ska de kunna komma vidare och utvecklas i ett språk om de inte kan kommunicera – utbyta information med andra människor i tal eller i skrift? Fortsätt läsa Våga att våga
Att skapa mottagare till elevernas arbete
Det finns många exempel på hur elevers skrivande får en skjuts av att det finns en verklig mottagare för deras texter. Det gäller inte bara skrivande, Dan Åkerlund har till exempel skrivit om hur elever kommunicerar sitt skolarbete via bloggar och Skype. Även i NO går det utmärkt att låta skrivuppgifter och laborationsrapporter få en mottagare, både verkliga och fiktiva. Resultatet blir att elevernas motivation höjs. Det innebär också att deras kunnande vidgas då de måste anpassa sina redovisningar när det gäller urval av innehåll, språk, begrepp och form. Eleven ges en möjlighet att träna förmågan att kommunicera naturvetenskap och läraren får bedömningsunderlag som visar hur eleverna kan ”skapa … texter och andra framställningar med … anpassning till syfte och målgrupp” (ur kunskapskraven NO, LGR11). Mottagaren kan vara en kompis, någon utomstående eller helt påhittad och här följer tre enkla exempel från min egen undervisning.
Fortsätt läsa Att skapa mottagare till elevernas arbete
Alternativa verktyg i skolan
Hur får jag elever i behov av alternativa verktyg, som t ex rättstavningsprogram eller talsyntes för uppläsning av text, att använda dessa? Det är inte alltid verktygen används av elever och som pedagog undrar jag varför det är så.