Denna hemsida är inte längre aktiv och agerar enbart arkiv. För att ta del av aktuell information så hänvisar vi till Nya Kvutis
En F-9-skola i Klågerup, kommunens tredje största ort.
Vad är anledningen till att vi har de skolämnen som vi har? Och vilket berättigande har ett skolämne? Vi pedagoger utbildas till att kunna undervisa i ett eller flera ämnen och vi får vår behörighet efter ett visst antal högskolepoäng. Vi får en tjänst, gör vårt jobb och kanske tar vi för givet att ämnet finns kvar tio år senare. Fortsätt läsa Ett ämnes berättigande
Under ett par veckor har vi arbetat med universum i fysiken i min femma. Det är ett område som har fascinerat många och det har väckt många frågor. Både sådana vi kunnat få svar på men även filosofiska frågor som har lett till bra diskussioner där eleverna har fått möjlighet att öva sig på att framföra åsikter och skilja fakta från värderingar. Vi har brottats med de svåra frågorna som oändlighet, långa tidsperspektiv och gigantiska avstånd. Vi har gjort tidslinjer och försökt få en förståelse av hur universum skapades, men också om vad människan haft för världsbild genom tiderna.
Fortsätt läsa Universum, världsbilder och källkritik del 1 Gnuf
Jag har ibland undrat var slöjdprocessen slutar. I klassrummet? I hemmet? Eller kanske någon annanstans? Som pedagog har du kontroll över de olika delmoment som förväntas hända i klassrummet. För slöjdens del oftast kedjan inspiration => idé => skiss => arbetsplan => praktiskt genomförande => utvärdering och uppföljning. Men sen då? Vad händer när elevens slöjdföremål kommer i händerna på någon förälder? Vad sägs och vad sägs inte? Är det alls viktigt för eleven vad föräldrarna tycker? Fortsätt läsa Föräldrars reaktion på elevens skolresultat
En kväll, i det som nu är framtiden, satt jag med en kopp kaffe framför tvn. Just den här kvällen hade jag sällskap av ett tjugotal tonåringar. Jag fick höra i efterhand att några föräldrar också var med men det visste jag inte just då. Mina elever hade dock ingen aning om viket tv-program jag såg på eller att jag då och då stoppade in en chokladbit i munnen. Jag hade förvisso inte koll på vad de egentligen hade för sig förutom att de delade några timmar under kvällen med mig och att vi tillsammans hjälptes åt med deras arbete.
Vår gemensamma nämnare var Google Drive. Fortsätt läsa Dirigenten i klassrumssymfonin
Vi har nu startat upp vårt första tekniktema för årskurs 3. Det är inte helt lätt att reda ut hur mycket teknik barnen ska ha i veckan. Ändå var Sverige ett av de första länderna i världen att införa teknik som ett obligatoriskt ämne i grundskolan (i och med Lgr 80). I vår timplan är teknikämnet inbakat i NO-ämnenas 120 minuter per vecka, trots att det är ett eget ämne, åtskilt i kursplanen. Det gör att teknik får en lite diffus roll.
Hur ofta och hur mycket teknik ska vi ha? Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att ta fram ett förslag på stadieindelad nationell timplan. CETIS (Centrum för tekniken i skolan) argumenterar för att minuterna delas lika mellan de tre NO-ämnena och teknik. Det lutar dock inte åt att teknikämnet på 1-3 får eget timplaneutrymme. (CETIS nyhetsbrev, nr.3 )
Hur jobbar vi då med teknik?
Fortsätt läsa Teknik – enkla maskiner och rörliga djurmodeller