En kväll, i det som nu är framtiden, satt jag med en kopp kaffe framför tvn. Just den här kvällen hade jag sällskap av ett tjugotal tonåringar. Jag fick höra i efterhand att några föräldrar också var med men det visste jag inte just då. Mina elever hade dock ingen aning om viket tv-program jag såg på eller att jag då och då stoppade in en chokladbit i munnen. Jag hade förvisso inte koll på vad de egentligen hade för sig förutom att de delade några timmar under kvällen med mig och att vi tillsammans hjälptes åt med deras arbete.
Vår gemensamma nämnare var Google Drive. Fortsätt läsa Dirigenten i klassrumssymfonin
Häromveckan dök det i tyskboken upp tre texter som var skrivna från olika berättarperspektiv. Det var alla underhållande texter med poäng, men utan inläsning och frågor. Texterna var riktigt bra, speciellt när man såg dem i ett sammanhang. De handlade om tre killar, som alla mot sin vilja stod högt uppe på en trampolin och mådde dåligt. Naturligtvis fanns det en anledning till att de stod där uppe, tittade ner och kände en sådan svindel att de nästan tappade fotfästet och ramlade ner.