I vårt kollegiala arbete med mattelyftet läser vi just nu om Orkestrering av matematikundervisning med stöd av IKT. I texten kan man läsa följande “Att använda elevernas egna konstruktioner (Papert & Harel, 1991) som underlag i matematikundervisningen stimulerar till diskussioner och resonemang, där eleverna har en naturligt framträdande roll. Eleverna motiveras att bidra när de ser att deras arbete kommer till användning i klassrummet och integreras i undervisningen.” Fortsätt läsa Digitala verktyg + statistik = bra matematik
Kategoriarkiv: Baraskolan
En F-3-skola i Bara, kommunens näst största ort.
Meningsfulla läxor?
Meningsfulla läxor?
För några år sedan reflekterade kollegiet på skolan över vad begreppet läxor innebar. Vad syftet med läxor var, hur vi definierade läxor och vilken sorts läxor vi gav eleverna. Vilka förväntningar hade föräldrar på läxor och hur elever upplevde dem. Vi som arbetar i de lägre åldrarna i skolan möter barn som är väldigt nyfikna, motiverade och har höga förväntningar på vad skolan ska erbjuda dem. När vi möter dem i ettan är det många som blir besvikna på att de inte får läxa med sig hem efter första skoldagen. Att små barn redan förknippar skola med läxa säger en del om hur djupt rotade läxor är i vårt medvetande. Fortsätt läsa Meningsfulla läxor?
Padlet – ett verktyg som skapar delaktighet
Vi inledde terminen med att få Chromebooks i betydligt större mängd än tidigare. Det har lett till att jag den här terminen återupptagit mitt intresse för att använda digitala verktyg i min undervisning. Jag har bland annat använt mig av webbresursen Padlet. Padlet är en digital anslagstavla. Språkläraren och författaren Patricia Diaz beskriver padlet här. Du kan också se UR:s filmklipp om hur man kan arbeta med Padlet och språkutveckling.
Hur har jag använt mig av Padlet med min årskurs två?
Jag har arbetat med Padlet inom tre olika områden: problemlösning, läsförståelse och klassråd. Fortsätt läsa Padlet – ett verktyg som skapar delaktighet
Datorerna har landat!
Så är vi då äntligen där! För en dryg månad sen landade 13 Chromebooks i klassrummet! Detta har gjort att mycket av min tid har kommit att handla om datorer, dels som redskap, men också som ett sätt att hitta nya pedagogiska vägar.
I min klass på 25 har vi nu en halvklassuppsättning datorer. Eftersom jag tre pass i veckan dessutom kan låna från treorna har jag helklassuppsättning dessa pass. Redan när jag började som lärare för snart 20 år sedan använde vi datorer och jag gjorde digitala portfolios, men allt teknikstrul gjorde att en bra idé snart föll bort. Så har det varit sen dess! Inte enbart teknikstrul naturligtvis, men att bara ha tillgång till datorer vid något eller några tillfällen i veckan och då man dessutom ofta stött på problem med tekniken har det gjort att datorn till stor del bara blivit ett redskap, men nu är vi äntligen framme och då ställs man inför nya problem. Hur gör man för att skapa en ”datorpedagogik” och inte bara låta datorn bli ett redskap? Missförstå mig inte, datorn är ett suveränt redskap, men med IKT kan man nå längre. Jag har läst en hel del, en del böcker och mycket på nätet, och hittat en hel del goda idéer. ASL (Att skriva sig till läsning; Trageton, 2014) , som jag startade förra året, är en väldigt god idé och ett sätt att angripa läsningen på ett ”nytt” sätt, och där har jag börjat. Fortsätt läsa Datorerna har landat!
Hur startar du dina matematiklektioner?
Under det här läsåret tar jag och några av mina kollegor oss an ännu en modul i Matematikyftet. Modulen heter Matematikundervisning med IKT.
Vår första uppgift var att fundera över hur vi kan starta våra matematiklektioner på ett intresseväckande sätt med hjälp av en resurs vi hittat på nätet. Vi fick några exempel på lektionsstartare i inläsningsmaterialet. Det gav mig inspiration till att leta efter något som passar min undervisning. Följande digitala resurser har jag provat som lektionsstartare: