I mitt förra inlägg på Förstelärare bloggar, skrev jag om hur vi, på NFU, arbetat med elevers kognitiva motivation. Mer specifikt handlade det om en uppgift, kopplad till Helena Wallbergs bok Lektionsdesign. Uppgiften gick ut på att vi lärare skulle ta inspiration av fas 2 i boken och använda oss av detta vid planering av en kommande lektion. Det var en individuell uppgift, så var och en fick själv ansvara för hur den genomfördes. Men på kompetensutvecklingsdagen skulle erfarenheterna bearbetas kollegialt. Fortsätt läsa Elevers motivation #2
Kategoriarkiv: SO
Demokratiresan
När detta läsår började ville jag förändra mitt fokus i undervisningen i samhällskunskap på introduktionsprogrammen. Jag har tidigare utgått ifrån kapitelindelningen i det läromedel jag använder och låtit det vara ramverket, eftersom det är en enkel struktur att följa. Jag har jobbat mycket med de ord och begrepp som ingår och fokuserat mycket på de olika områdena, som just avgränsade områden. Detta har jag gjort för att det skulle kännas överskådligt och hanterbart för eleverna. Detta året har jag låtit begreppet demokrati stå som ramverk och utifrån detta följt läromedlet. Varje lektion har direkt knutits till begreppet demokrati och alla diskussioner har också haft demokrati som en tydlig utgångspunkt. Detta innebär att demokratibegreppet har legat som en väl synlig röd tråd genom hela undervisningen. Inte bara synlig för mig, utan tydliggjord för eleverna vid varje tillfälle för att de ska förstå syftet med kursen. Fortsätt läsa Demokratiresan
Pojkjävlarna – hemortens historia del 2
Pojkjävlarna – Hur blev det?
I mitt förra inlägg skrev jag om planering och tankar kring genomförandet av vårt kommande arbete Svedala förr och nu ett ämnesintegrerat arbete där SO och svenska skulle vävas ihop. Nu har arbetet pågått i ca sex veckor och vi håller på att runda av och knyta ihop det. Arbetet med boken har skett parallellt i två klasser.
Arbetet med boken inleddes med att eleverna fick förutspå handlingen, ena gruppen med hjälp av bilden på omslaget och den andra med hjälp av titeln. Därefter tog läsningen vid. Största delen har bestått av högläsning, men vid ett par tillfällen har eleverna läst utdrag ur boken. Efter läsningen, oavsett form, har vi bearbetat texten med hjälp av reflektioner i loggbok, gemensamma muntliga reflektioner och vid ett tillfälle fick de kliva in i boken och ge röst åt förvaltaren, som spelar en viktig roll i boken. Då fick den ena gruppen i uppgift att beskriva förvaltaren: Vem är han? Varför är han som han är? Den andra gruppens uppgift var att försöka sätta sig in i hur förvaltaren tänker kring barnen och sitt arbete. Det blev bra diskussioner kring honom när eleverna läste upp sina tankar. Svåra uppgifter, men efter att de tänkt till kunde de beskriva både utseende och beteende. Efteråt ritade de honom som de föreställt sig att han såg ut. Fortsätt läsa Pojkjävlarna – hemortens historia del 2
Crash course i demokrati
Ibland tar mina SO-lektioner oväntade vändningar. Elevernas associationsbanor kan för mig vara svåra att förstå, men de gör att frågor som till synes faller utanför det område som jag planerat för emellanåt kommer upp. Ibland sväller frågorna och börjar leva sitt eget liv innan jag hunnit leda tillbaka elevernas tankar till den box jag planerat för. Detta gjorde att en lektion som var tänkt att handla om arbetsmarknaden och arbetsmarknadens parter i stället blev en lektion och diskussion som tog oss från koranbränning i Malmö via Paris 1789 till Ryssland under Putin och jag är säker på att inlärningsfrekvensen var högre i klassen än den hade varit om jag hållit mig till ursprungsplanen. Fortsätt läsa Crash course i demokrati
Läxförhör istället för prov
För mig är det viktigt att mina bedömningar är rättvisande och likvärdiga. Informationen från dem använder jag när jag planerar min undervisning, för att ge eleverna återkoppling och summativt inför att jag ska sätta omdöme. I höstas när mina elever började årskurs 6 blev det mer aktuellt att de ska ha ett avstämmande summativt syfte och användas för att fatta beslut om betyg. Då behövde jag fundera på hur jag på bästa sätt kan ge eleverna denna bedömning inför deras första betyg och hur jag får tillräckligt med skriftligt underlag. Jag har under årskurs 4 och 5 bland annat använt mig av prov efter varje arbetsområde i SO. Det är bekymmersamt för de elever som av olika anledningar har svårt att läsa in mycket fakta, svårt att minnas eller att planera sitt arbete. Vi har endast digitala läromedel och för de elever som har lättare för att läsa och lära när de läser på papper, blev det ett extraarbete både för mig och eleverna att ordna material till dem. Det gav också upphov till stress bland många elever.