Vi träffas en gång i veckan, hon och jag. Vi läser tillsammans, samtalar och diskuterar på engelska. Hon, en tjej på tio år och elev i en femteklass. Jag, en lite äldre tjej och högstadielärare i engelska. Vid ett annat tillfälle träffar hon, tjej på tio år, en av våra elever i nian för att diskutera allt mellan himmel och jord, på engelska, och vid ett tredje tillfälle befinner hon sig i sitt klassrum med sin klass men med uppgifter som passar henne och hennes språkliga nivå.

Hon, en tjej på tio, men lika duktig på engelska som niondeklassarna eller kanske t o m duktigare, är ett av de barn som går under benämningen särskilt begåvade. Ungefär fem procent av alla barn bedöms vara särbegåvade eller särskilt begåvade, vilket är ungefär lika många som får diagnosen adhd. Skillnaden är bara den att barn med adhd ser vi dagligen i skolan, men hur ofta ser vi eller rättare sagt lägger vi märke till den kategori av barn som kallas för särskilt begåvade i våra klassrum eller korridorer? Betydligt färre, om än någon, och då inte för att de inte finns utan för att vi inte har lärt oss att identifiera och upptäcka dem. Fortsätt läsa Att upptäcka och identifiera särskilt begåvade elever
En föreläsning av Ann-Mari Körling kring läsande, ett besök i bokförlagets Hegas monter på LäroMedia Bokhandels Inspirationsdagar i Malmö i kombination med ett eget intresse för såväl läsning som miljö blev startskottet på det läsprojekt ”Att läsa i skolan för att läsa i livet” som har inneburit att vi nu har inrett ett rum på skolan som ska inspirera till läsning. Syftet
pennan betydde, varifrån det kommer, varför det tagit sig in i det svenska språket och inom vilket område det används. Någon som vet direkt, någon ivrigt visar och samtalar kring sina ord och ytterligare några som fundersamt skakar på huvudet innan de tar hjälp av någon annan i klassrummet. När sorlet lagt sig får var och en av eleverna läsa sitt ord och berätta sina tankar kring det samtidigt som klasskompisar ivrigt viftar med händerna för att också få dela med sig av sina antaganden. Och det härliga är att det inte enbart är nyorden som diskuteras utan även andra ord och deras betydelse, liksom företeelserna som fått orden att dyka upp i vårt språk och samhälle.