Idag har jag varit med min son på skateboardskola i skateparken hemma i Stehag. Egentligen hade jag tänkt att jag också skulle delta men medelåldern på deltagarna (långt under mina 45 år) och en lätt oro för svåra skador gjorde att jag blev stående bredvid. Som obotlig NO-lärare kunde jag inte låta bli att tänka att en skatepark är en suverän plats för en fysiklektion. Våra omgivningar är fulla av s k informella lärmiljöer, det gäller bara att hitta dem och att utnyttja dem på rätt sätt. Fortsätt läsa Lämna klassrummet
Alla inlägg av Cristian Abrahamsson
Forska som lärare – intryck och avtryck
I mitt förra inlägg beskrev jag vad forskarskolan CSiS är för något och vad det innebär rent praktiskt att vara forskare och lärare. Den här gången tänkte jag skriva om några tankar som väckts utifrån begreppen validitet och reliabilitet samt berätta om en erfarenhet av att omsätta forskningsmetoder i miniformat i klassrummet. Det blir också en liten avrapportering om hur min forskningsidé utvecklar sig.
Fortsätt läsa Forska som lärare – intryck och avtryck
Forskarskola för lärare. Vad innebär det?
Sedan januari delar jag min lärartjänst med att forska på halvtid. Jag har fått en chans att se på undervisning ur ett djupare perspektiv och en möjlighet att stanna upp och fundera över vad som styr undervisningens utformning, genomförande och utfall. Genom att undervisa samtidigt som jag forskar har jag en fantastisk möjlighet att se både teori och praktik. Fortsätt läsa Forskarskola för lärare. Vad innebär det?
Att skapa mottagare till elevernas arbete
Det finns många exempel på hur elevers skrivande får en skjuts av att det finns en verklig mottagare för deras texter. Det gäller inte bara skrivande, Dan Åkerlund har till exempel skrivit om hur elever kommunicerar sitt skolarbete via bloggar och Skype. Även i NO går det utmärkt att låta skrivuppgifter och laborationsrapporter få en mottagare, både verkliga och fiktiva. Resultatet blir att elevernas motivation höjs. Det innebär också att deras kunnande vidgas då de måste anpassa sina redovisningar när det gäller urval av innehåll, språk, begrepp och form. Eleven ges en möjlighet att träna förmågan att kommunicera naturvetenskap och läraren får bedömningsunderlag som visar hur eleverna kan ”skapa … texter och andra framställningar med … anpassning till syfte och målgrupp” (ur kunskapskraven NO, LGR11). Mottagaren kan vara en kompis, någon utomstående eller helt påhittad och här följer tre enkla exempel från min egen undervisning.
Fortsätt läsa Att skapa mottagare till elevernas arbete
Undersökande arbetssätt i matematik
I min matteundervisning försöker jag hålla en konsekvent linje: Introduktion av begrepp, metod, modell etc, övningar som ger eleverna möjlighet att utforska och bli förtrogna med innehållet, träning och slutligen problemlösning. Beroende på vad vi jobbar med kan delarna se olika ut. Här följer ett exempel på hur vi har jobbat i årskurs 9 för att utforska volym, egenskaper hos geometriska kroppar och sambandet med formler för volym. Fortsätt läsa Undersökande arbetssätt i matematik