Sammanfattning
Texten beskriver hur ett utvecklingsarbete inom matematik initieras och utvecklas under ett läsår på Kyrkskolan1-3. Perspektivet är hur pedagogerna genom individuella skattningar, föreläsningar och kooperativa strukturer betraktar sin egen undervisning, användandet av lärarhandledning och utvecklandet av det matematiska samtalet och elevengagemanget på matematiklektionerna.
Texten beskriver det kollegiala arbetet på lärarforum samt mål och riktning.
Bakgrund
Våren 2024 avslutades arbetet med fortbildning inom det differentierade arbetet och lektionsdesign. Behovet att arbeta vidare med kooperativa strukturer kvarstod. Det fördes samtal kring undervisningskvalitet (Tengberg, 2022) och hur lärarna ser på sin egen undervisning. Frågor riktades mot matematikundervisningen, de matematiska samtalen och hur återkoppling sker. Vi ville förbättra undervisningskvaliteten i matematik genom att stärka det kollegiala lärandet och elevengagemanget.
I linje med Lgr22, där det står att ”Läraren ska stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan”, beslutade ledningsgruppen om utvecklingsmål för läsåret 2023/2024. Ett av dessa var att:
- Organisera observationsbesök i triader med fokus på det matematiska samtalet.
Observationsbesök i triader
Lärarna genomförde lektionsobservationer hos varandra, med särskilt fokus på lektionens första 15 minuter – uppstarten och det matematiska samtalet. Genom förmöten (förväntningar och återkopplingsönskemål) och eftermöten (gemensam reflektion) skapades en trygg och utvecklande struktur för kollegialt lärande. Detta blev en viktig grund för det fortsatta utvecklingsarbetet.
Läroplanens riktning
Enligt Lgr 22 ska undervisningen i ämnet matematik ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att bl a
- föra och följa matematiska resonemang, och
- använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Uppstart 2024
Det första lärarforumet för läsåret började med att vi tillsammans blickade tillbaka på vårens samtal om matematik, samt en inventering av lärarnas matematikundervisning – Var står vi? Det blev ett tillfälle att fundera över vilka delar som faktiskt ingår i undervisningen och hur vi ser på dem.
Var och en fick sedan uppskatta vilka tio moment i matematikundervisningen som känns viktigast, och hur mycket tid de får under en vanlig vecka. Det gav en tydlig bild av hur vi prioriterar olika delar i praktiken – och hur det kan skilja sig åt mellan oss.
Kommande forum fortsattes att beskriva nuläge och behov. Utifrån den kooperativa strukturen 1-2-alla, diskuterade vi ”Det mäklande uppdraget”, Vad är kollegialt lärande för dig? Hur handleder vi varandra?
Vi samlade också tankar kring några gemensamma teman:
- De första 15 minuterna av en mattelektion
- Hur vi använder lärarhandledningen
- Matematiska samtal i klassrummet
- Hur lärarforumet kan vara upplagt
Frågor:
- Vart ska vi?
- Hur gör vi?
- Vilket innehåll vill du ha på Lärarforum?
- Vad behöver du?
Lärarforum- mål och ny dagordning
Efter att ha sammanställt arbetslagens nulägesanalyser, kollegiets utvecklingsbehov och önskningar, var det dags att presentera planen för lärarforums innehåll det här läsåret.
Mål i SKA:
- Utveckla undervisningskvaliteten i matematik – fokus matematiska samtalet.
- Utveckla kooperativa arbetet och responsarbetet. (Betona feedback på elevens ansträngning och hur förbättring skett.)
Vi vet att “tidigare forskning om kollegiala gemenskaper betonar att lärares egna erfarenheter och utmaningar i undervisningen är en viktig grundbult för kontinuerlig och långsiktig professionell utveckling, och forskningen lyfter också betydelsen av att lärare själva driver sin kunskapsutveckling framåt.” (Skolforskningsportalen 2025)
Därför var det viktigt för oss att öka delaktigheten på våra träffar. För att göra det möjligt behövde vi skapa ny struktur. En ny dagordning på lärlagsmötena och lärarforum togs fram.
Varje möte skulle innehålla en kooperativ struktur när vi arbetade med matematiken. Arbetslagen skulle turas om att inleda med en mattelek och sen dela med sig av hur man tex arbetar med ett visst moment med eleverna.
Tid till för och efterarbete gavs på lärlagstid då arbetslagen tillsammans planerade för den aktivitet man valt att göra med sin klass samt bestämma hur man ville redovisa för sina kollegor på kommande lärarforum.
Vi lär av varandra – allas ansvar
Fortsättningsvis har vi kollegor tagit del av varandras arbete. Vi har hittat guldkorn i lärarhandledningen till våra matteböcker och sett hur undervisningen lett till fler samtal och mer samarbete mellan våra elever. Vi har fått tipsa varandra om övningar som eleverna uppskattat, men också kunnat dela med oss av när det inte riktigt gått som man tänkt sig. Att vi tagit oss an delar av arbetet genom kooperaativa strukturer har skapat mer dynamik och större delaktighet bland lärarna på våra träffar.
När vi kollegor delar våra erfarenheter med varandra synliggörs riktningen i vårt arbete tydligare och känsla av sammanhang stärks.
Hur blev det?
Vid utvärderingen i maj beskriver lärarna att användningen av kooperativa strukturer har haft en mycket positiv inverkan på elevernas delaktighet och samarbete. Flera effekter som lyfts fram är:
- Ökad aktivitet och engagemang: Alla elever deltar, även de som tidigare varit mer tillbakadragna.
- Trygghet och tydlighet: Strukturerna skapar en gemensam förståelse för hur man samarbetar.
- Förbättrat samspel: Eleverna lyssnar mer aktivt, bygger vidare på varandras tankar och tar ansvar för gruppens lärande.
- Önskemål från eleverna: Eleverna efterfrågar fler samarbetsövningar, särskilt med praktiskt material.
Vidare beskriver lärarna att handledningen till matematikböckerna har varit ett stöd. Tips på differentiering och koppling till kooperativa strukturer som bidrar till mer inkluderande och varierad undervisning var uppskattat.
Lärarna uppger att de kan se en ökad nyfikenhet och frågvishet hos eleverna, samt att eleverna diskuterar strategier och lösningar tillsammans mer nu än tidigare.
Lärarnas reflektioner kring strukturen på lärarforum och innehållet visade att lärarna överlag var mycket positiva till läsårets lärarforum. Att dela erfarenheter och idéer har varit mycket givande. Praktiska inslag och verklighetsnära exempel har uppskattats mest. Forskning kopplad till praktik (t.ex. från MTG) har varit inspirerande.
En utmaning har varit att det varit långt mellan träffarna, vilket påverkat kontinuiteten negativt.
Önskemål inför nästa år:
-
- Fortsatt fokus på praktiska moment och gemensam reflektion.
- Möjlighet att testa metoder i mindre grupper.
- Mer kontinuitet i träffarna.
Diskussionsfrågor:
- Hur kan ni på er skola ta tillvara på varandras erfarenheter och kunskaper?
- Hur kan vi säkerställa att våra elever får möjlighet att samtala och samarbeta kring matematiska frågeställningar?
Källor:
Skolforskningsportalen (u.å.) Lärares professionella utveckling och lärande i kollegiala samarbeten, Teacher communities as a context for professional development: A systematic review (Vangrieken m.fl., 2017) https://skolforskningsportalen.se/forskning/larares-professionella-utveckling-och-larande-i-kollegiala-samarbeten/?utm_source=chatgpt.com (2025-05-25)
Michael Tengberg (2022) Undervisningskvalitet i svenska klassrum Studentlitteratur
