Denna hemsida är inte längre aktiv och agerar enbart arkiv. För att ta del av aktuell information så hänvisar vi till Nya Kvutis
En F-3-skola i Bara, kommunens näst största ort.
”I matematiklyftets algebramodul kan man läsa om att barn ofta har många erfarenheter av att skapa mönster på olika sätt innan de börjar skolan och hur man kan använda deras erfarenheter om mönster på ett medvetet sätt i undervisningen.”
I Lgr 11 och kursplanen för matematik åk 1-3 står det följande i texten om mönster Fortsätt läsa Upprepade mönster i årskurs 1
Under vårterminen har jag har provat några olika programmeringsverktyg. Ganska snabbt förstod jag hur jag skulle kunna använda programmering som ett sätt att utveckla elevernas förmågor i matematik men också hur jag kan konstruera bedömningsuppgifter till olika område inom matematiken. Jag bestämde mig för att prova en bedömningsuppgift i vilken eleverna skulle få programmera en figur att rita olika geometriska figurer med bestämd area och omkrets. När jag bestämt bedömningsuppgift började jag att planera mig bakåt. Vad behöver vi träna på för att eleverna ska klara bedömningsuppgiften? Vilka begrepp behöver de kunna/ha förståelse för? Vilka verktyg behöver de klara att använda och så vidare. Fortsätt läsa Programmera i skolan
Jag har tidigare skrivit en del om matematik och IKT, men nu när det har gått ett drygt halvår sen vi fick Chrome Books till klassen har jag själv hunnit ikapp lite och börjat få en bättre bild av för- och nackdelar. Jag har tillsammans med två av mina kollegor även arbetat i Matematiklyftets modul Matematikundervisning med IKT.
En tydlig fördel jag upptäckt är att gränserna mellan elevernas vardag/värld och skolan suddas ut. Eftersom alla de program vi använder är tillgängliga via nätet kan eleverna använda dem hemma också. Det är lätt för mig att via vår hemsida lägga ut länkar och det är ofta jag antingen hör eller ser är att mina elever fortsatt arbeta hemma med det vi gått igenom i skolan. Detta, har jag upptäckt, ökar deras motivation och matematiken blir en naturlig del av deras vardag och inte bara något som sker i skolan eller i matteboken. Fortsätt läsa Matematik med IKT
För de små barnen i skolan är det ofta så att de ”går i skolan” och gör ”skolsaker”. Att skilja på de olika skolämnena är inte alltid helt enkelt trots att vi i olika samtal och genomgångar berättar vilket skolämne vi nu ska jobba med och vad syftet med det är. När vuxna eller elever i högre årskurser hör begrepp som svenska, matematik, biologi, musik eller historia så har vi många erfarenheter att hämta ur och vet vad som menas och vad som förväntas av oss. Barn som befinner sig i de tidiga skolåren saknar dessa referensramar och därför behöver vi se till att de får många kopplingar till de olika begrepp som används i skolan. Fortsätt läsa Historiska begrepp i de tidiga skolåren
”I Sverige görs stora satsningar inom it i skolan. Denna studie visar på vikten av att satsningarna är väl genomtänkta och pekar på behovet av en diskussion kring dess förutsättningar, potential och utformning. En förklaring, menar OECD, till att studien överlag inte visar några positiva samband mellan hög it-användning i skolan och elevprestationer, är att det saknas kunskap om hur it ska användas på rätt sätt. Lärarens undervisning är den viktigaste faktorn för elevers lärande. It kan utgöra ett viktigt hjälpmedel i skolan, förutsatt att det används på rätt sätt” (citatet är hämtat från Fokus på).
Hur kan vi säkerställa att vi använder digitala verktyg på rätt sätt? En början kan vara att vi kritiskt utvärderar och analyserar verktygens funktion och syfte för att försäkra oss om att det leder till ökat lärande för våra elever. Men hur vet jag då att appen är bra? Kommer elevernas matematikkunskaper öka om jag använder det här datorprogrammet? Tillför användningen av det här digitala verktyget något till undervisningen? Det är några av de frågor vi bör ställa oss redan när vi planerar våra lektioner. Fortsätt läsa Att välja digitala verktyg på ett medvetet sätt