Kategoriarkiv: Mind the gap

Årskurs 4-6, Inkludering, Marbäcksskolan, Mind the gap, Samhällskunskap, Svenska

Starta upp ett arbetsområde så nyfikenheten väcks!

I slutet på terminen, när det sker så mycket aktiviteter utanför schemat, solen skiner och det är varmt i klassrummet, börjar min kreativitet avta men även elevernas motivation. Då är det dags att starta upp ett nytt arbetsområde i svenska. Vi ska arbeta med massmediernas värld och det finns mycket i det centrala innehållet för årskurs 4-6 som kan kopplas till detta. Jag bläddrar lite i vårt läromedel och funderar på hur jag ska göra området intressant. Vad gjorde jag förra gången vi arbetade med detta? Självklart ska jag arbeta ämnesövergripande med samhällskunskap och bild men hur ska jag starta upp det? Min erfarenhet är att om eleverna är aktiva i uppstarten och blir nyfikna så har jag dem lättare med mig genom hela arbetsområdet.

Fortsätt läsa Starta upp ett arbetsområde så nyfikenheten väcks! →

Årskurs 7-9, Inkludering, Mind the gap, Naverlönnskolan

Lovskola – Vilken insats ger bäst avkastning???

För de elever som har svårigheter att möta kunskapskraven i olika ämnen har lovskolan för vissa blivit en tillflykt för att exempelvis ta igen arbetsområden som saknas, komplettera uppgifter eller repetera ett kapitel i matematiken och göra ett prov. Oavsett anledning har lovskolan en viktig funktion i den övriga verksamheten med det primära syftet att få fler elever godkända i sina ämnen och i sin tur öka måluppfyllelsen på skolan. Med detta i åtanke är det alltså viktigt att en lovskola är välfungerande helt organisatoriskt, så att den insats som görs från elever och undervisande lärare ger så bra avkastning som möjligt. Inget arbete ska alltså göras i onödan. I denna blogg ämnar jag skriva om hur två kollegor och jag initierade ett förändringsarbete för lovskolan för att bättre kunna möta de krav som lovskolan ställer. Fortsätt läsa Lovskola – Vilken insats ger bäst avkastning??? →

Årskurs F-3, Inkludering, Mind the gap, Röda skolan

Spara på orden för en inkluderande studiemiljö!

Om jag i början av min lärarbana hade fått lista mina styrkor som lärare, hade jag nog ganska snabbt skrivit ”verbalt stark”. Precis som många andra lärare gillar jag att prata. Jag har alltid haft lätt för att uttrycka mig i både tal och skrift och har inga problem med att hålla långa utläggningar inför andra människor. Det är väl ändå något man har nytta av som lärare?
Det tog mig några år, men idag måste jag tyvärr säga att det där i bästa fall är en sanning med modifikation. I sämsta fall skulle jag nog kunna säga att min verbala styrka är en av mina stora svagheter som lärare. Jag skulle till och med kunna sträcka mig så långt som att säga att min svada emellanåt kan sabotera en del elevers möjlighet att förstå och prestera i skolan.

Fortsätt läsa Spara på orden för en inkluderande studiemiljö! →

Årskurs 4-6, Årskurs 7-9, Mind the gap, Synligt lärande

Kamratrespons – att våga vara kritisk och att vilja tro det bästa

”Tack så jättemycket för hjälpen. Med er hjälp så har vi rättat alla stavfel och lagt in fler bilder, Vi läste igenom texten och bytte ut vissa svåra ord”

Vad hindrar elever från att bli viktiga resurser för varandra? En del handlar om att vi måste systematiskt träna eleverna att använda varandra som stöd för sitt lärande. Men det handlar också  om att skapa en lärmiljö där eleverna vågar vara ärliga och lita på varandra när det gäller deras skolarbete.

Kritiska vänner är ett begrepp som används inom aktionsforskning, till exempel när man gör klassrumsobservationer hos en kollega. Att vara kritiska vän innebär att man tar sig tid och sätter sig in i någon annans arbete, ställer kritiska men konstruktiva frågor och vågar säga det som kan vara lite obekvämt men nödvändigt för att utveckling skall kunna ske. Att vara kritisk vän innebär att man granskar någons arbete, inte personen bakom arbetet och ger nya infallsvinklar som för arbetet framåt. Kritiska vänner handlar om mod, både att våga vara ärlig men också att våga lita på det ärliga uppsåtet. Begreppet kritisk vän är mycket användbart när vi diskuterar kamratrespons.
Fortsätt läsa Kamratrespons – att våga vara kritisk och att vilja tro det bästa →

Årskurs 4-6, Årskurs 7-9, Årskurs F-3, Matematik, Mind the gap, Röda skolan, Teknik

Programmering 2.0

I den reviderade LGR 11 som börjar gälla från höstterminen 2018 har digitaliseringen i skolan lyfts fram tydligt. Tittar vi närmare på LGR 11 ser vi att programmering skrivs fram på flera ställen.

Matematik åk 1 – 3 Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.

Matematik åk 4 – 6 Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.

Matematik 7 – 9 Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning. Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i olika programmeringsmiljöer.

Teknik 1 – 3 Föremål som styrs av datorer. Att styra föremål med programmering.

Teknik 4 – 6 Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med
programmering.

Teknik 7 – 9 Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering.

Detta är bara en liten del av de förändringarna som finns i läroplanen. Men hur kan vi arbeta med detta och hur får vi eleverna i skolan att lära sig programmeringen. Fortsätt läsa Programmering 2.0 →