Alla inlägg av Mattias Dahlberg

De introverta – en kraft vi missar?

– Tänker du först och talar sen eller talar du först och tänker sen?

– Blir du besvärad när expediter kommer fram till dig i affären eller tycker du bara att det är trevligt?

– Frågar du efter vägen eller vill du hellre fundera själv?

– Är du mest kreativ när du arbetar ensam eller när du arbetar i grupp?

Den extroverta normen

I somras läste jag en text från en åsiktsspalt i DN. En gymnasietjej vid namn Klara Svensson berättar om hur det är att vara introvert och hur det ter sig i förhållande till skolans krav. Hon menar att det är den extroverta normen som råder i skola och arbetsliv och att detta blir ett problem för en betydande del av eleverna. Jag håller med Klara Svensson. Idag går mycket ut på att man ska synas och höras för att visa att man finns och vad man kan. I skolan ställs krav på att delta muntligt, grupparbeta och räcka upp handen. Ofta är det snabba ryck som gäller. Det är det extroverta som vi ofta siktar mot och ser som det framgångsrika. Stråk av det introverta ska jobbas bort. Istället borde man enligt Klara Svensson se det introverta som en styrka  – en styrka som bygger på att hämta energi inifrån. Istället för att försöka göra introverta elever till extroverta bör vi istället ta vara på styrkorna som introverta ofta besitter. Fortsätt läsa De introverta – en kraft vi missar? →

Konkretisera din bedömning

I den ständiga jakten på att försöka få eleverna att förstå kunskapskraven och dess progression har jag gjort många försök att förklara och förtydliga för mina elever. Jag gillar att jobba med matriser eftersom dessa i bästa fall ger eleverna insikt i var de står i sin utveckling och vad de behöver utveckla i sitt eget lärande för att nå högre omdömen.

Konkretisera och skapa progression

I ett tidigare blogginlägg där jag utgick från Johan Alms bok om ”lärandematriser” har jag redan skrivit om vikten av konkretiserade kriterier och tydlig progression. Först och främst måste vi konkretisera det som står i läroplanens kunskapskrav för eleverna (och för oss själva). Hur ska eleverna annars veta vad de ska visa för läraren för ett högre omdöme om de står inför kravet:

”kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt god språklig variation” (kunskapskrav i svenska för åk6) Fortsätt läsa Konkretisera din bedömning →

Populärkultur i undervisningen

Dags att dra igång läsåret.
Under sommaren brukar jag lyckas stänga av, tömma och rensa lärarhjärnan på effektivt sätt. Jag fyller istället på med allt som jag inte hinner med annars. Den här sommaren har jag tittat oförsvarbart mycket på fotboll och OS, plöjt tv-serier och pocketböcker, kollat på film som jag inte hunnit se under året, lyssnat mycket på radio och poddar och grillat i ur och skur.

Detta härligt lättsamma leverne leder som vanligt till att jag i mitten av augusti nästan lite panikartat undrar hur jag ska kunna fylla alla lektioner ett helt läsår med vettigt och roligt innehåll…
Räddningen hittar jag ofta bland sommarens avbetade aktiviteter.

Jag har även i tidigare blogginlägg skrivit om att jag tycker att det är kul att jobba med populärkultur och dess dramaturgi som bas i pedagogiken. Det är säkert fler än jag som under sensommaren funderat kring möjligheterna kring att använda Pokémon Go i undervisningen… Nu har jag inte riktigt blivit övertygad av just det spelet, men efter sommaren som gått har det dykt upp några andra idéer! Fortsätt läsa Populärkultur i undervisningen →

Lärandematriser – ett verktyg för elevernas lärande

Jag har under vintern med stor behållning läst boken “Lärandematriser” av Johan Alm. Boken är en handfast och konkret handledning i att skapa just “lärandematriser”.

Matris som matris kanske du tänker, men författaren har ett genomtänkt koncept som prövats, omprövats och förfinats under många års användande. I boken skriver han på ett smittsamt entusiasmerande sätt om sitt verktyg. Fortsätt läsa Lärandematriser – ett verktyg för elevernas lärande →

Klassrummet som den tredje pedagogen

Efter ett färgsprakande studiebesök i en Londonskola i januari började jag fundera lite mer över den fysiska skolmiljön och hur den kan påverka både trivsel och prestation och ställde mig frågan – Hur ser det ut i ditt klassrum egentligen, Mattias?


Hur ser det ut i ditt klassrum?

  • Är det trivsamt och inspirerande?
  • Funktionellt?
  • Anpassat för de som tillbringar hela sina arbetsdagar där?
  • Känns det välkomnande?
  • Är det estetiskt tilltalande men ändå fritt från onödig distraktion?
  • Väcker det uppmärksamhet för lärandet?
  • Är det ändamålsenligt ljussatt?
  • Har det en akustik som gör arbetsmiljön dräglig?
  • Finns det ergonomiska möbler?
  • Harmonierar färgerna?
  • Finns det utrymme för såväl enskilt arbete som grupparbete?

Fortsätt läsa Klassrummet som den tredje pedagogen →