På Marbäcksskolan arbetar vi just nu med att höja undervisningens kvalitet genom att vi lärare vässar våra kunskaper i språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Vi har startat igång det här läsåret med att kartlägga vår undervisning och öka vår kunskap och samsyn om vad ett språkutvecklande arbetssätt är. Även om jag har ett stort intresse för språkutveckling i mitt arbete som svensklärare för åk F-3 så finns det nya vägar att utforska och gamla beprövade att återvända till.
Sönderklippt text
Under vårterminen har jag arbetat med sagor i mina båda klasser i åk 2 och under en av lärgruppernas träffar såg vi i en film där eleverna fick en sönderklippt text. Jag tyckte det var intressant att se att så fort de fick texten började de arbeta, läsa och tänka tillsammans i lärpar, utan någon egentlig instruktion från läraren.
När jag kom hem skrev jag, inspirerad, genast ner texten i boken jag högläst under dagen, Den fula ankungen. Morgonen efter fick barnen texten i delar, en liten hög till varje lärpar. De satte genast igång att arbeta, precis som på filmen, utan en egentlig instruktion. När texten var komplett tittade vi på bilderna i boken och kunde läsa den högt tillsammans i klassen. Under lektionen fick eleverna verkligen träna på att läsa och förstå texten. De fick samtala och komma överens med varandra om i vilken ordning delarna skulle ordnas.
Textdekonstruktion
Vid nästa lektionstillfälle fick eleverna samma saga i sin helhet och fick parvis fundera över sagans olika delar. Jag berättade att i början av berättelser får man ofta reda på något om tid och plats. Just den här sagan börjar med: “Det var sommar på bondgården.” vilket passade bra. Början av berättelsen är självklart enkel att hitta men när börjar problemet? Eleverna läste och diskuterade med varandra. Jag bad dem dra ett streck i texten där de tänkte sig att problemet började. Det visade sig att vi var ganska överens allihop och vi skrev “problem”. Problemdelen av texten innehöll en serie komplikationer där den stackars ankungen fick ta emot elaka kommentarer från alla han mötte. Men var slutar problemen och var börjar lösningen? Eleverna drog streck där de tyckte att de hittat rätt och det visade sig att de var ganska överens även där. “En morgon kände den ensamma ankungen solen mot sina fjädrar..”
Tidsord
Vid nästa lektionstillfälle arbetade vi vidare med texten och den här gången letade vi tidsord i texten. Lärparen utrustades med en överstrykningspenna och vi läste tillsammans igenom varje stycke och mening för att hitta ord och fraser som på olika sätt markerade tid. Jag skojade med barnen och berättade att de oftast använder tidsordet sen. Jag skrev det på tavlan och undrade om de visste vilket de använde sen? Sen såklart. Därför var vi tidsordsletare.
När vi var klara hade vi nog hittat ett tjugotal olika tidsord och barnen skrev av orden i en lista innan lektionens slut. Förutom att lära sig fler tidsord tränade de också på att skriva läsligt för hand samt stava orden. När det snart är dags att skriva egna sagor och berättelser så finns det förhoppningsvis en större medvetenhet kring olika tidsord och på det viset en mer varierad text.
Avslutande ord
Vi är fortfarande i en undersökande fas och försöker att skapa en samsyn om vad språkutvecklande arbetssätt på Marbäcksskolan är. När vi samtalar om vår undervisning och planerar och utvärderar i vardagen upplever jag att vi har ett större fokus på hur vi kan göra undervisningen mer språkutvecklande. Även om vi inte hade någon uttalad uppgift att genomföra i klasserna mellan träffarna var vi många som blev inspirerade och började klippa i texter och konstruera uppgifter där våra elever verkligen får använda och träna sitt språk.
Att diskutera
- Hur arbetar du språkutvecklande i ditt/dina ämnen?
- Använder du några speciella strukturer eller stödmallar i detta arbete?
Legitimerad lärare i svenska, matematik, NO och SO för förskoleklass och grundskolans tidiga år. En del av min tjänst är jag arbetslagsledare.