I vårt utvecklingsarbete med betyg och bedömning har samtal med vårdnadshavare och elever också varit en del. Ett gott samarbete och en god kommunikation med vårdnadshavare är ett av skolans uppdrag och också viktigt för elevens lärande. Dock inte alltid så enkelt. Som pricken över i:et i vårt arbete med att just samtala kring svårare ämnen bjöds vår skolpsykolog Louise Hallberg Schaffrath in för att prata kring Samarbete och kommunikation med vårdnadshavare.
Att bygga relationer med våra elever vet vi alla är viktigt. Det är en av grundstenarna som behövs för att lyckas i våra klassrum. På samma sätt behöver relationskapitalet allt som oftast också stå på plus gentemot vårdnadshavarna för ett lyckat samarbete och bra kommunikation. Det är viktigt att vi inte bara hör av oss när det är bekymmer, utan även när det går bra för eleven. Det visar att vi ser hela eleven och inte bara negativa beteenden.
Louise Hallberg Schaffrath varvar kloka tankar med korta samtalsstunder för oss som deltar. Även med många år i yrket och många kontakter och samtal med vårdnadshavare är det nyttigt att få samtala med sina kollegor om just svåra samtal och kommunikation. Louise Hallberg Schaffrath sätter fingret på många av de saker som vi måste ha med oss i bakhuvudet vid föräldrakontakt. Saker som kan tyckas självklara, och också i många fall är det, men som ibland tenderar att glömmas bort.
Inte sällan är det när samtalen hem handlar om känsliga ämnen, som kan väcka både oro och ilska, som samtalet i sig blir en utmaning. Därför är det också extra viktigt att förbereda dessa samtal, oavsett i vilken form de sker, på plats, i telefon eller via meet. Vikten av att ha förmöte, oavsett om det är med en grupp, eller bara med dig själv, tar vi alla med oss från föreläsningen. Mötet behöver ha ett tydligt syfte och tydliga ramar. Något som underlättar för alla parter och sannolikheten att samtalet blir lyckat ökar. Detta är dessutom extra viktigt då vi går in i samtalet utifrån olika roller. Vi i vår profession och vårdnadshavaren som privatperson, vilket i sig kan skapa en obalans och känsla av underläge från vårdnadshavarens sida. Inte minst av den anledningen är det minst lika viktigt att även vårdnadshavaren får möjlighet att förbereda sig inför samtalet utifrån mötets agenda.
Ett lyckat samtal behöver ramar och struktur. Börja kommunikationen med att försäkra vårdnadshavaren (och eleven om denne är närvarande på mötet) om att vi alla ser till barnets bästa och också tror att eleven gör så gott hen kan. Inledningsvis är det också viktigt vara tydlig med samtalets syfte. Vad är det du i din profession vill få sagt, informera om eller diskutera. Detta skapar en trygghet och en ram för samtliga inblandade. Beskriv situationen/dilemmat kopplat till eleven och tänk på att inte generalisera. Vid behov, uttryck din oro, kopplat till det du sett. Avsluta med att blicka framåt med fokus på hur man kan förebygga eller lösa liknande situationer. Alla dessa bitar hittar du i den modell, den sk upplevelsekuben, som presenteras för oss och som också med fördel kan användas under förberedelserna till mötet.
Minst lika viktigt som att prata är det att lyssna i ett samtal, vilket emellanåt, särskilt när någon är upprörd, kan vara en konst. Det är viktigt att inte hamna i försvar eller smittas av starka känslor, utan istället visaatt du lyssnar och tar in personens oro. Ett annat tillvägagångssätt kan vara spegling, det vill säga att sätta ord på känslan som personen i fråga förmedlar, och på så sätt visa att den är förståelig. Om du är osäker, spegla hellre lite i överkant än i underkant. Säg hellre “jag förstår att du är jättearg” istället för att säga att “jag ser att du är lite irriterad”. Att visa på förståelse och att spegla vad den andre parten känner hjälper till att minska känslopåslaget och ökar då också problemlösningsförmågan. Förutsättningarna för ett lyckat samtal och ett lyckat samarbete ökar.En bra föreläsning är oftast en föreläsning där vi som lyssnare blir delaktiga genom små bikupsdiskussioner och en gemensam dialog i salen. Precis så är Louise Hallberg Schaffraths föreläsning uppbyggd, då vi ges möjlighet att fundera, diskutera och samtala utifrån våra erfarenheter och hur vi gör. Vi slängs in i olika case och det blir mer och mer tydligt hur viktigt rutiner, förberedelser och kollegialt stöd är. Föreläsningar som denna skapar ringar på vattnet och också en för gruppen gemensam grund att stå på, något att återkoppla och referera till och som också gör det enklare att be om stöd vid t ex svåra samtal.
Frågor:
– Hur arbetar ni på er skola med svåra samtal? Vilka rutiner finns
– Vad gör ni på er skola för att skapa goda relationer med vårdnadshavare?
– Hur kan man ta hjälp av varandra när det skaver i en relation eller när man upplever att förtroendet brustit?
Källor:
Hallberg Schaffrath, Louise Samarbete och kommunikatim med vårdnadshavare (föreläsning)
Lehtinen, Tuija & Jakobsson Lundin, Jenny Psykologi för klassrummet (2016)
