Kategoriarkiv: Svenska

”Skrivglädje-hyllan” väcker lust och inspiration

Skrivglädje

Vi talar ofta om läslust och i vår klass har vi också infört uttrycket skrivglädje. Vi arbetar med cirkelmodellen och skriver gemensamt och i par, för att lära oss strukturerna för de olika texttyperna och det har lett till skrivglädje, vilja och kunskap att skriva enskilt. Vi har våra textstöd uppsatta i klassrummet och barnen använder sig av dem  när de skriver.

I början av terminen fyllde jag en bokhylla i klassrummet med inspirationsmaterial till skrivande och hyllan fick namnet ”Skrivglädje”. Jag ville väcka barnens lust och inspirera dem att ta för sig och skriva egna texter som angår dem. Det här gör vi ett pass i veckan och på elevens val, då en del barn har som mål att öva eller fördjupa sig i en viss texttyp.

Jag lät allt material stå framme i några veckor, för att göra eleverna nyfikna. Många var där och kikade, bläddrade bland bilderna, drog ut lådor, provade stiftpennorna mm. De frågade när vi skulle börja använda materialet och om jag kunde berätta hur det skulle användas. De tog till och med upp det på klassrådet. När det var dags var alla förväntansfulla. Att bygga upp en spänning väcker nyfikenhet och lust.
Fortsätt läsa ”Skrivglädje-hyllan” väcker lust och inspiration →

Motstånd och motivation

Karin Stenlund disputerade i våras med avhandlingen ”Läsutveckling i mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. I augustinummret av Tidningen Alfa sammanfattas delar av avhandlingens innehåll och jag fastnar för rubriken ”Svårt att bli bättre läsare i högstadiet”. Det är lätt att som lärare se sig över axeln och i frustration fråga sig vad kollegorna på lägre stadier egentligen har sysslat med. ”Eleverna kan ju ingenting!?” Det är inte vackert att skylla ifrån sig sådär men visst har även jag suckat över dåliga förkunskaper och kunskapsluckor.

Fortsätt läsa Motstånd och motivation →

Ibland tar det stopp

Karin Stenlund disputerade i våras med avhandlingen ”Läsutveckling i mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter.” I augustinumret av Tidningen Alfa sammanfattas delar av avhandlingens innehåll och jag fastnade för rubriken ”Svårt att bli bättre läsare i högstadiet”. Jo, det är nog svårt på gymnasiet också tänkte jag. Men varför? Det är lätt att som lärare se sig över axeln och i frustration fråga sig vad kollegorna på lägre stadier egentligen har sysslat med. ”Eleverna kan ju ingenting!?” Det är inte vackert att skylla ifrån sig sådär men visst har även jag suckat över dåliga förkunskaper och kunskapsluckor.

Fortsätt läsa Ibland tar det stopp →

Nordiska språk med ny inspiration

Jag har arbetat många år på mellanstadiet och arbetat med arbetsområdet ”Nordiska språk” med alla mina klasser. Varje gång känner jag mig lika osäker. Nu har jag en årskurs 5 och skulle ge mig på detta område igen. Denna gång inställd på att ge eleverna bättre kunskap och att göra området lustfyllt att arbeta med. Min kollega arbetade med Norden på So-lektionerna och jag ville att detta skulle hänga ihop. Jag läste kunskapskravet som lyder:
Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.

Sedan påbörjade jag min planering och upptäckte att Skolverket har gett ut en skrift som heter ”Grannspråk”. Den innehåller lektionsförslag i danska och norska. De flesta övningarna riktar sig till årskurs 4-9 men det finns även övningar för förskolan, årskurs 1-3 och gymnasieskolan. Efter att ha använt en del av övningarna och fått inspiration till min planering känner jag nu när jag har avslutat området att det blev mycket bättre än tidigare. Eleverna har verkligen lärt sig likheter och skillnader mellan språken och haft roligt under tiden.

Fortsätt läsa Nordiska språk med ny inspiration →

Skriva faktatext med cirkelmodellen

Vad är fakta? Hur vet man att det är en faktabok? Varför skriver författare faktaböcker? Jag hade tagit med många olika faktaböcker till klassrummet och barnen tittade fascinerat i dem. Det här var inledningen på arbetet med beskrivande faktatexter som jag tillsammans med min kollega Christine Stenström har planerat och genomfört i årskurs 1 på Marbäcksskolan med sammanlagt 94 elever. 

Fortsätt läsa Skriva faktatext med cirkelmodellen →