Ämnesarbetslagen i fokus – del två

På Klågerupskolan tänker vi oss att nyckeln till ett framgångsrikt utvecklingsarbete utgår från att det finns en hög grad av delaktighet och engagemang hos varje medarbetare. Ämnesarbetslagen utgör en central del i skolans utvecklingsarbete med Goda lärmiljöer och undervisning med hög kvalitet. Syftet med ämnesarbetslagen är att strukturerat och kollektivt reflektera kring vår undervisningskvalitet på Klågerupskolan i relation till evidensbaserad undervisningsskicklighet. Målsättningen är att höja ribban för undervisning med hög kvalitet i lärmiljön.

Var befinner vi oss nu i arbetet med att inventera och utveckla kvaliteten i undervisningen på Klågerupskolan dvs vår utvecklingsprocess?

Praktiskt-estetiska ämnen

Vi har nu i praktiskt estetiska ämnen arbetat en termin med vår nya grupp. Som jag skrev i förra blogginlägget så fann vi att våra ämnen har en hel del gemensamma beröringspunkter och vi valde att under höstterminen arbeta med motivation och uthållighet som ett första gemensamma utvecklingsområde. Vi har haft givande diskussioner under våra träffar där vi har delat med oss av våra erfarenheter kring motivationshöjande arbete i vår undervisning. Vi kom ganska omgående in på att uppgifter kopplade till verkligheten är något som känns meningsfullt och motivationshöjande för eleverna. Vi är också överens om att det är viktigt att eleverna får värdefull feedback från oss lärare och möjlighet att utvärdera sitt arbete och på så vis se förbättringspotential.

Vi har läst två stycken texter för att få input i vårt arbete. Den första heter Motivation, en viktig nyckel till elevers skolframgång och finns på skolverket.se. I artikeln finns en rad motivationshöjande faktorer beskrivna exempelvis att man som lärare ska tro på elevernas potential, att en bra relation med eleven är viktig och en rad andra faktorer. Vi har också läst artikeln “Så skapar du motivation hos eleverna” av Agneta Gulz. Där beskriver hon bland annat att en viktig faktor till elevernas låga motivation är att svårighetsgraden på uppgifter i skolan tenderar att vara på fel nivå. Om eleverna misslyckas, ger de upp, och kommer inte vidare. Eleverna måste få känna känslan av att lyckas och resa sig om de misslyckas. Hon ger i artikeln fem motivationshöjande råd hur man höjer motivationen hos eleverna;

• rätt nivå på undervisningen,
• elevens egenkontroll – till exempel möjlighet för eleven att välja vilken uppgift ska göras.,
• det gemensamma producerandet vid till exempel grupparbeten,
• tillhörighet i skolan,
• elevers självbelöning,
• få eleven att känna meningsfullhet.

Vi har läst båda artiklarna och diskuterat hur det ser ut i vår undervisning. Därefter har vi haft till uppgift, att vi i våra respektive ämnen, förädlat en uppgift, lektion eller arbetsområde utifrån innehållet i artiklarna.

I bildämnet har det fokuserats på grupparbete och utvärdering. I idrott har det givits en speciell typ av feedback som eleverna “tvingas” skriva in själv i sitt dokument. I slöjdundervisningen har det arbetats med återbruk som kopplats till ekonomi för koppling till verkligheten och för att hitta en röd tråd. I musikämnet har det satts upp affischer i hallen på väg in i salen med ämnets syfte för att få eleverna att reflektera kring ämnets betydelse. I hem- och konsumentkunskap har det fokuserats på några olika saker. Vi har arbetat med att skapa en röd tråd i undervisningen genom att exempelvis inleda varje lektion med att beskriva syftet och målet med lektionen och tydligt koppla ihop lektionen med föregående lektion. Vi har också försökt koppla lektioner ytterligare till världen utanför skolan. T.ex. vid arbete med privatekonomi. Vi har också skapat lektioner kopplade till elevens egenkontroll, där de till viss del har kunnat välja uppgifter eller typ av recept, som ska tillagas i köket. Ovanstående är några exempel på hur vi har använt litteraturen till att vidareutveckla vår undervisning. Sen har vi haft många kreativa diskussioner och idéer under våra träffar som bara väntar på att sättas i verket.

Mikael Käll, Hem- och konsumentkunskap

Engelska

Vad händer med vår undervisning om vi som lärare ser ordinlärning som en oavsiktlig process där svenska ungdomar får en stor del av sin engelska utanför skolan? På vilket sätt påverkar detta vår undervisning? Så avslutade jag min del i vår gemensamma blogg kring Klågerupskolans systematiska kvalitetsarbete när det gäller vår engelskundervisning. Sedan dess har vi engelsklärare hittat en riktning. När vi engelsklärare fick en möjlighet att strukturerat träffas över stadierna insåg vi att vi behöver utgå från stadieövergångarna där vi har gemensamma elever i fokus. För att kunna hänga upp våra samtal kring något konkret har vi valt att köpa in gemensamma läromedel. Detta undervisningsmaterial kommer att ligga till grund för den enskilda lärarens undervisning där denne sedan bär med sig sina erfarenheter in i ämnesgruppen. På så sätt är tanken att vi lärare ska kunna spetsa, finslipa och diskutera det svåra HURET. Särskilt fokus kommer att ligga på elevernas ordinlärning utifrån de funderingar som väcktes när vi läste Denise Bergströms doktorsavhandling Words in school A study of vocabulary learning support in the Swedish EFL classroom (2023).

Magnus Larsson, Engelska

Svenska

Ämnesarbetslaget i svenska har fokuserat på läsning och inspirerats av flera av artiklarna i Skolverkets modul Stimulera läsintresse. Särskilt intressant var Francis Hultgrens artikel “Stimulera läsintresse” (Skolverket, 2017) där hon lyfter fram vikten av läsande förebilder. Hon redogör bland annat för Fredrikssons och Taubes forskningsöversikt över stora läsundersökningar (2012) som visar på de faktorer som spelar roll för barns läsintresse. Fredriksson och Taube visar på såväl föräldrarnas som skolans möjlighet att påverka barn och ungas intresse för att läsa.

Vår önskan om att göra läsningen synlig på olika sätt gjorde att vi under våren valde att uppmärksamma Världsbokdagen i slutet av april. De yngre eleverna fick en dag genomsyrad av läsning. Att klä ut sig till en bokkaraktär eller få läsa för sitt eget gosedjur utgjorde en uppskattad dag. I arbetet med de äldre eleverna användes de tv-skärmar som finns uppsatta i korridor och rasthall för att lyfta fram elevernas egna bokaffischer med boktips. På så vis blir eleverna läsande förebilder för varandra.

Vidare har vi en önskan om att lyfta fram även skolans personal som läsande förebilder för eleverna på olika sätt. För att skapa nyfikenhet och frågor kommer personalen för de äldre eleverna under en vecka gå runt med varsin bok, i rasthallen, till lektionen, på väg till matsalen. Förhoppningen är att visa eleverna att många människor läser och sätter stort värde på det. För de yngre eleverna får upplägget modifieras så att personalen läser sin bok när eleverna går in i klassrummet på morgonen.

Behovet av läsande förebilder uppmärksammade vi delvis genom en enkel enkät som genomfördes under våren – med inspiration från Roslättskolan. Vi önskade få en bild av skolans läsning och en utgångspunkt att ta avstamp från. Det visade sig  – inte helt oväntat – att en stor grupp elever inte läser på sin fritid. De hade svårt att välja en bok som passade dem och att de ofta tog en baserat på framsidan. Eleverna i de klasser som haft regelbundna biblioteksbesök var dock mer mottagliga för att emot tips och valde oftare bok efter skolbibliotekariens rekommendationer. Vi drar således slutsatsen att de återkommande schemalagda besöken är att rekommendera för att öka elevens trygghet i valet av bok och att detta bidrar till ett ökat läsintresse.

Anna Palm, svenska

Matematik

I ämneslaget matematik fortsätter vi arbetet med boken Att bygga tänkande klassrum i matematik. Vi kommer inledningsvis, denna termin, fokusera på att i praktiken testa punkt två som handlar om gruppindelning. Det ska uteslutande vara slumpvis valda grupper, helst tre elever i varje, förutom i åk f-2 där de helst ska arbeta i par. Vid varje tillfälle slumpas nya grupper och det ska ske inför eleverna så att de tydligt ser att det verkligen är slumpvis.

Det går bra att göra det digitalt men det är ännu bättre att göra det fysiskt med hjälp av till exempel en kortlek. Det är även viktigt att i samband med gruppindelningen vara tydlig med var i klassrummet grupperna ska arbeta. Till nästa träff ska alla i ämneslaget testa detta i praktiken för att vi sedan ska kunna utvärdera och diskutera fördelar och nackdelar med tillvägagångssättet. Vi kommer utgå från dessa frågeställningar

• Hur tacklar eleverna gruppindelningsprocessen?
• Vilka fördelar eller nackdelar ser vi med att slumpen avgör om det blir homogena eller heterogena grupper?
• Vilka i de olika grupperna tar initiativ, vilka är delaktiga och vilka är inaktiva?

Vi tror att det finns risk att det fälls en del tråkiga kommentarer eller suckar från en del elever som inte är nöjda med gruppindelningen. Vi tror dock att det är en vanesak och att efter några gånger så slipper man det. Vi tror också att det är nyttigt att ibland hamna i en homogen grupp och ibland i en heterogen grupp. Det kommer utveckla elevernas sätt att samarbeta och tänka. Det kommer även att leda till att olika personer tvingas ta initiativ och vara mer eller mindre aktiva i uppgiften. Sammantaget är vi övertygade om att detta arbetsätt kommer öka elevernas delaktighet och bygga ett, i större utsträckning, tänkande klassrum både för elever och pedagoger.

Björn Sahlin, Matematik

Samhällsorienterande ämnen, SO

I skrivande stund är vi i ämnesgrupp SO snart klara med vår språkutvecklande fördjupning på Skolverkets hemsida. Det återstår någon enstaka modul men det går trots det att försöka sig på någon form av sammanfattning.

I SO-gruppen ingår lärare som arbetar på olika stadier och med olika elever, vilket gör att de individuella erfarenheterna väger tyngre än de generella men vi har alla fått fördjupad teoretisk orientering och fått prova på flera nya metoder för att jobba mer språkstödjande med eleverna i SO-ämnet.

De mest bestående efter vår fördjupning kommer att vara att återigen uppmärksamma och påminna oss om hur viktigt det är att på olika sätt stötta elevernas språkutveckling i SO-ämnet och med detta medvetandegöra att det finns lättillgängliga och vetenskapligt tillförlitliga metoder att tillgå.

Max Wallinder, SO

Naturorienterande ämnen, NO

Ämnesgruppen NO består av lärare som arbetar i årskurs 4-9. Vi ville undersöka om attityden till NO-ämnena skiljer sig från andra ämnen. I NO-gruppen kom frågan upp om våra ämnen är svårare att förstå än andra ämnen och därför upplevs som mindre intressanta. Vi upplever att eleverna är intresserade av områden som är naturvetenskapliga, men som faller utanför det innehåll som undervisas i skolan. Påverkar detta betygen i våra ämnen jämfört med andra ämnen? Istället för att direkt börja förändra vår undervisning ville vi undersöka om så var fallet? Först gjordes en pilotundersökning för att testa frågorna. Vi skickade den till två klasser på mellanstadiet och två på högstadiet till andra i kommunen. Efter feedback från elever och lärare som genomförde attitydundersökningen reviderade vi mängden frågor och tydliggjorde frågeställningar. I slutet av förra terminen genomfördes  attitydundersökningen för våra elever från årskurs 4-9.

Frågorna delades upp i hur väl eleverna upplevde att undervisningen gav kunskaper för att kunna klara sin vardag, påverka världen, påverka sin framtid samt elevens attityd till hur lätt och intressant undervisningen är. Vi frågade även eleverna om de upplever att naturvetenskap, samhällsvetenskap och språk är en naturlig del av deras vardag.

Vi är nu i processen att analysera svaren från attitydundersökningen. Vid en första anblick kunde vi inte se skillnaden mellan NO jämfört med SO-ämnen och språk som vi hade förväntat oss. En viss skillnad finns mellan pojkar och flickor. En tydlig trend syns också att intresset för ämnena och hur svåra de upplevs ökar ju äldre eleverna blir i alla ämnen. Målet är fortfarande att vi vill att fler elever ska uppleva NO-ämnena som intressanta, lätta att förstå och att eleverna ser en koppling mellan undervisningen och med sina kunskaper har en möjlighet att påverka världen. Nu kommer det verkliga arbetet. Hur vi kan förändra vår undervisning.

Malin Sjöberg, NO

Att diskutera:

• Hur skapar ni en plattform för samarbete i praktiskt estetiska ämnen på er skola?
• Hur arbetar ni för att få upp läslusten hos era elever?
• Hur arbetar ni för att få eleverna kognitivt aktiverade?