Att lyckas i grundskolan är en viktig skyddsfaktor för unga människor och en av de mest avgörande faktorerna för hur en individ kommer klara sig i livet. Idag lämnar för många elever grundskolan utan att vara behöriga till någon nationell linje på gymnasiet. Att komma in och fullfölja en gymnasieutbildning är av stor betydelse för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden.
Alldeles för många elever lämnar årskurs 9 utan att vara behöriga till någon nationell gymnasielinje. Det är frustrerande och tungt och vi behöver alla se över vad vi måste göra för att öka antalet elever som ska nå de lägsta kunskapskraven. På min skola har vi alla detta läsår fått fundera och sätta upp personliga mål kring vad vi kan förändra i vår egen undervisning för att få elever med F att nå E.
Varje elev får ett bokhäfte
Jag har i NO-ämnena som jag undervisar i tidigare använt mig av ett läromedel med digitala texter, eftersom kommunen jag arbetar i har tecknat ett avtal för det. Detta läsåret har jag valt att sätta ihop de texter vi använder under arbetsområdet i ett ”bokhäfte” där eleven får sitt eget exemplar. Jag tycker det finns många fördelar med papper och penna, framför allt för svagare elever. Vi läser oftast texterna tillsammans och stryker då under det som är viktigt samt gör anteckningar i marginalen. Efter varje text har jag lagt in en ruta med egna anteckningar och efter att vi läst texten får eleverna olika uppgifter t ex att göra en tankekarta med det som var viktigt eller skapa ett Venn-diagram kring likheter och skillnader. I detta bokhäfte som eleverna får, finns även på ett elevnära sätt samlat vad de ska kunna, när och hur bedömningar kommer ske samt ämnesbegreppen som hör till. Många av de saker vi gör fungerar ju även i digitala texter, men jag upplever att vi med papper tillsammans sänker läshastigheten, vilket gör att de förstår djupare. Dessutom slipper jag utmaningen som jag tidigare brottats med, att många elever när de sitter med datorn lockas av att ha andra flikar uppe och gör annat istället för att följa med i texten. Jag upplever även att elever som har koncentrationssvårigheter bättre håller fokus när de får tänka och lyssna med en penna i handen som arbetar. På Skolverket kan du läsa mer om forskning som visar att tryckta texter ger bättre läsförståelse.
Bedömningsuppgifter och läxförhör ofta istället för endast stora prov vid arbetsområdets slut
När vi har arbetat med ett delmål i arbetsområdet gör jag en koll på att alla eleverna hängt med. Precis som på stora prov finns här uppgifter både på E, C och A-nivå. Finns det elever som då inte klarar lägsta nivån får de göra om, vilket innebär att de behöver träna mer, men det är mycket lättare eftersom det handlar om en mindre mängd. Jag tror att detta är en stor fördel för svaga elever kunskapsmässigt och att det kan få elever som tidigare riskerat F att klara ett E. För starkare elever, där det kanske inte har så stor betydelse för betyget, minskar stressen och prestationsångesten som för många högpresterande elever kan var jobbigt.
För mig själv som lärare har det också fördelar genom att jag får ett större bedömningsunderlag, samt att jag slipper bli stressad och frustrerad i slutet av terminen över hur jag ska rädda de elever som inte lärt sig det som är tänkt.
Hjärnsmart undervisning
Mitt sista personliga mål handlar om att använda vad hjärnforskningen faktiskt säger och göra undervisningen mer hjärnsmart. Här är några saker jag gör, fast en del är dock inte nya.
Öka studieron genom att minska distraktioner i klassrummet. Eleverna lämnar in mobiltelefoner hela dagen, datorerna plockas bara upp på bänkarna när de ska användas. Klassrumsdörren är också stängd när undervisningen börjat och elever som kommer sent släpps in när det passar att jag bryter undervisningen.
Eleverna är aktiva lyssnare. Jag har i större utsträckning bara bilder i mina presentationer (jag har minskat/tagit bort mina stödord som jag hade tidigare). Vid genomgångar när jag berättar gör jag pauser och skriver/ritar på tavlan istället. Eleverna antecknar även själva för hand det som finns på tavlan och återberättar sedan med egna ord de nya kunskaperna för sin axelkompis. Jag upplever att när jag tillsammans med mina elever skapar våra anteckningar, gör det stor skillnad för elevernas fokus. Du kan läsa mer här i detta blogginlägg i skolvärlden av Karin Broberg som heter ” Att ha genomgång”.
Visa att jag tror på och tycker om mina elever
Oavsett vilka förändringar jag gör som lärare för att öka elevernas måluppfyllning får jag inte glömma det allra viktigaste varje dag. Visa att jag tror på och tycker om mina elever, samt att vi tillsammans kommer klara det där viktiga E. Vara tydlig med vad som krävs av eleven för att nå dit och att förmedla till eleven att jag tror på att hen klarar av sitt arbete. Samtidigt tydligt förklarar vilket arbete som det kommer att krävas för att nå dit utan att få det att låta allt för arbetsamt.
Att diskutera:
- Vilka förändringar kan du göra i din undervisning för att få elever som riskerar F att fixa E?
